Advokaten 1
Nyheter Oklart vilka etiska regler som gäller vid
internationella skiljeförfaranden Stor osäkerhet råder kring vilka etiska regler som ska tillämpas i samband med internationella skiljeförfaranden. Ovissheten gör att advokater från olika länder inte arbetar utifrån samma förutsättningar. Behovet av tydliga etiska regler vid internationella skiljeförfaranden har ökat på senare år. Tidigare var det främst européer och nordamerikaner som deltog i internationella skiljeförfaranden. De tyckte inte att det behövdes formella regler, utan att det var underförstått hur förfarandet skulle gå till. Det konstaterade Catherine Rogers, professor i juridik med fokus på internationella skiljeförfaranden vid Penn State University, vid ett seminarium på Stockholm Centre for Commercial Law på Stockholms universitet i maj. – Men hur ska parter från till exempel Brasilien och Korea veta hur de ska agera i samband med ett internationellt skiljeförfarande om inget finns nedskrivet, sade Catherine Rogers. Hon berättade att skillnaden är stor mellan vilka etiska regler som gäller i common law-länder, som USA och Storbritannien, och civil law-länder, som Tyskland och Italien. Ett exempel är synen på att förbereda vittnen inför förhör. – Förutsättningarna blir inte desamma om den italienska advokaten inte förbereder ett vittne före vittnesmålet, medan den amerikanska advokaten noggrant ser till att vittnet kommer ihåg alla viktiga fakta och fokuserar på de frågor som är relevanta. Själv anser Catherine Rogers att självreglering av de etiska Advokaten Nr 5 • 2016 HFD-domar om ersättning till offentliga biträden Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelade onsdagen den 4 maj två domar om ersättning för tidsspillan till distansbiträde. Högsta förvaltningsdomstolen fastställer i domarna att för ett offentligt biträde, som är ett så kallat distansbiträde men som saknar rätt till ersättning för merkostnader, ska ersättning för tidsspillan och utlägg bestämmas utifrån samma schablon som tillämpas för en offentlig försvarare i motsvarande situation. Läs mål nr 6667-13 och mål nr 2393-14 Anne Ramberg och Catherine Rogers. reglerna på internationell nivå är rätt väg att gå. – Det är viktigt att det blir tydligt när särskilda regler för internationella skiljeförfaranden ersätter nationella etiska regler, sade hon. efter catherine rogers framförande berättade Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg att Advokatsamfundet alltid har varit en varm LÄS MER ”Ethics in International Arbitration” av Catherine Rogers förespråkare för självreglering. – Om vi fortsätter att underhålla, utveckla och tillämpa förnuftiga och ansvarsfulla regler kan vi bevara rätten till självreglering. Självreglering är en nödvändig förutsättning för ett oberoende advokatsamfund, sade Anne Ramberg och betonade vikten av att de etiska reglerna kontinuerligt ses över för att passa in i dagens samhälle. Även Anne Ramberg underströk att nationella skillnader vad gäller etiska regler försvårar arbetet för advokater. – Det är uppenbart att det krävs regler för val av etiska standarder. För att uppnå detta behöver berörda parterna samarbeta, särskilt advokatsamfunden – både på nationell och internationell nivå. Jag tror att IBA, ABA och CCBE kan bidra med mycket i det här arbetet, sade hon och tillade: – Det är viktigt att alla inblandade vet vilka regler som gäller och att samma regler gäller för alla parter. Först då blir förutsättningarna desamma för alla parter. i sverige är huvudregeln att för medlemmar i det svenska advokatsamfundet gäller svenska etiska regler – oberoende av i vilken miljö de verkar. Men Advokatsamfundet har justerat de etiska reglerna. En ny bestämmelse har införts, enligt vilken advokater som sitter som skiljedomarna inte omfattas av jävsreglerna. – Det innebär dock inte att skiljemän inte omfattas av några jävsregler alls, enbart att reglerna kommer från annat håll. En sådan källa är IBA:s jävsregler, sade Anne Ramberg. ”Kriminell organisering” är ett bättre sociologiskt begrepp än "organiserad brottslighet", enligt Amir Rostam. Nytt sätt att se på organiserad brottslighet Begreppet ”organiserad brottslighet” används på ett felaktigt sätt och saknar en tydlig definition. Det får allvarliga konsekvenser för både brottsbekämpningen och för demokratin. Det menar Amir Rostam, vid sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Forskningen och brottsbekämpande myndigheter har i decennier försökt att definiera begreppet organiserad brottslighet på hundratals olika sätt. Men att försöka definiera begreppet begränsar våra möjligheter att förstå det, menar Rostami, som anser att vi i stället bör använda grundläggande teorier om social organisering för att både förstå och bekämpa den här typen av brottslighet. KK Därför argumenterar han för att ”kriminell organisering” är ett bättre sociologiskt begrepp att utgå ifrån. Läs mer: Criminal Organizing: Studies in the Sociology of Crime 15