Advokaten 1
Reportage Högsta domstolen ORDFÖRANDESKAPET I HD
lång resa till dagens moderna HD 2010 tänkte hon att hon skulle kunna förverkliga sina idéer om en organisation som var mer ändamålsenlig för domstolens huvuduppgift, prejudikatbildningen. – Jag satte upp som mål för HD:s verksamhet att HD skulle ha en effektiv prejudikatbildning med hög kvalitet. I effektiviteten ligger att domstolen ska ha korta handläggningstider. Det ska gå snabbt att få fram avgöranden, och domstolen ska besvara rätt frågor, det vill säga sådana frågor som efterfrågas i rättssamhället. I den höga kvaliteten ligger att skrivningarna i HD:s avgöranden är tydliga och bra så att omvärlden i de flesta fall uppfattar våra avgöranden lätta att förstå. I juridiskt tekniskt komplicerade frågor kan det emellertid vara svårt att skriva på ett för gemene man lättfattligt sätt. med olika medel drogs ett omfattande arbete med att modernisera HD:s verksamhet igång. En sak som var uppenbar var att det fanns för lite tid för framför allt revisionssekreterarna att arbeta med de svåra målen som hade fått prövningstillstånd, det vill säga med prejudikatbildningen. I stället tog andra mål som var ointressanta ur prejudikatsynpunkt över, både för ledamöter och inte minst för revisionssekreterare. De dåvarande revisionssekreterarna ägnade cirka 75 procent av sin tid åt annat än prejudikatbildning. – Detta var otillfredsställande och det gällde att ändra på situationen. Merparten av tiden skulle ägnas åt de svåra frågorna; att först vaska fram intressanta prejudikatfrågor och att Advokaten Nr 5 • 2016 sedan arbeta med de mål som hade fått prövningstillstånd, säger hon och fortsätter: – Det var inte lätt att åstadkomma en förändring. Det fanns ett naturligt motstånd från kansliet som tidigare hade varit en självständig myndighet, Nedre justitierevisionen, som formellt hade avskaffats år 1972 och blivit kansli i HD. Men på något sätt levde Nedre justitierevisionen ändå kvar som en enklav i domstolen. I den stora omorganisationen hade Marianne stor hjälp av sina domarkolleger och nyckeltjänstemän, som beredningscheferna Ulrika Kvarnsjö (numera rådman i Kalmar tingsrätt) och Maria Wagermark (numera hos Justitiekanslern), samt den administrativa direktören, numera kanslichef i HD, Måns Wigén. Inspiration hämtades från Sten Heckscher som genomfört ett omfattande förändringsarbete i Regeringsrätten. För att få slag på organisationen och verksamheten införde Marianne en frukostklubb som hade möte varje måndag morgon och som var embryot till den ledningsgrupp som sedan inrättades. För att kunna inhämta kollegernas synpunkter på bland annat verksamhetsfrågor inrättades månatligen återkommande så kallade work after work-träffar. Prejudikatmöten som hållits år 2000 under Torkel Gregows ledning återupptogs i något andra former och Stefan Lindskog med sin rättsvetenskapliga bakgrund fick ansvaret för dessa möten. Utbytet med de fackliga organisationerna förstärktes. – Detta var en lång, lång resa och jag började ibland tvivla på om jag hade ”Det var inte lätt att åstadkomma en förändring. Det fanns ett naturligt motstånd från kansliet som tidigare hade varit en självständig myndighet.” identifierat vilka problemen var i organisationen, berättar Marianne, som därför tog in analytiker från Domstolsverket som bekräftade hennes analys. Sedan fortsatte förändringsprocessen och alla på domstolen involverades i processen. Hur mår då HD i dag? – Verksamheten i HD fungerar väl! Det råder en öppenhet och en god stämning mellan ledamöterna och i förhållande till övriga yrkeskategorier i domstolen. Det är trivsamt och roligt att arbeta i HD. Man är mestadels glad när man går in genom dörren. Jag brukar säga att det ska vara roligt att gå till jobbet, inte varje dag men de flesta dagarna. När Marianne började var det tystare och mer formellt i HD. Relationerna till de dåvarande revisionssekreterarna var inte lika tät som den nu är i förhållande till justitiesekreterarna. För Marianne har det varit viktigt att alla anställda ska känna stolthet över att arbeta i HD. – Vi ska vara ett föredöme för andra domstolar, säger Marianne som är mest nöjd med att rent faktiskt ha avskaffat Nedre justitierevisionen och fått till stånd en bättre integration av kansliet i den dömande verksamheten. att marianne är den första kvinnliga ordföranden i HD:s historia är inte något som hon personligen tänkt på så mycket. Hon beskriver det som att hon inte är särskilt genusorienterad utan är mest intresserad av ha de dugligaste medarbetarna. Samtidigt 23 »