Advokaten 1
Reportage Högsta domstolen » tycker hon att det ä
r en glädjande utveckling att det blir allt fler kvinnor i domarkåren och inom andra juristyrken. – Men kvinnor måste också våga. Har jag vågat som kom från en helt annan värld än domstolsvärlden så borde fler våga. Det var emellertid lättare när man inte behövde känna att man förhävde sig genom att söka en justitierådstjänst. Kvinnor är allmänt sett väldigt dugliga, säger hon bestämt. När det gäller vilken betydelse hon kan ha för att inspirera andra kvinnor för att söka sig till toppbefattningar så säger Marianne att hon visserligen kunde ha uppträtt mer i det offentliga rummet för att inspirera andra kvinnor men att hon medvetet har valt att vara ganska försiktig med att medverka i olika medier och att lyfta fram sin person. Det i sin tur hänger samman med hur hon ser på HD. – Är man ledamot av en kollegial domstol så är det inte en plattform för eget självförhärligande. Vi dömer kollegialt och alla i en sits har inflytande på ”produkten” som kommer ut, säger hon och tillägger: – I förhållande till media har det varit fråga om balans, att säga vad som behöver sägas men inte för mycket. Att förhålla sig till medier har jag känt som en av de stora utmaningarna. Marianne betonar att det är viktigt med domstolens värdighet. Domstolens värdighet vilar bland annat på de enskilda domarnas oväld. – Domarnas saklighet, opartiskhet och oberoende ska inte kunna ifrågasättas. Den enskilde domarens förhållningssätt i dessa avseenden är en grundpelare för hävdandet av domstolarnas oberoende och deras konstitutionella roll, säger hon. PERSONLIGT Bor Stockholm och Skanör. Familj Barn och barnbarn. Läser ”Ernest Thiel: Pengar & passion” av Lars Ragnar Forssberg. Kör Volvo och Porsche Boxster. Favorithobby Matlagning, konst, träning, bland 24 annat skidåkning och nu ska golfen återupptas och sist men inte minst umgänge med barn och barnbarn. Favoritapp l Seven minutes work out app (intensivträning) l Dual and back (hjärngymnastik) Favoritplats Skanör, New York och Stockholm Drivkraft Kärlek till människan! Ogillar Jag avskyr manipulativa miljöer. Manipulation är ett gift! Gillar Att var omgiven av min familj, jag är en hönsmamma. Att göra nu Jag är bland annat ordförande i Nasdaq Stockholmsbörsens disciplinnämnd, Aktiemarknadsnämnden, Swedsecs disciplinnämnd, Fideikommissnämnden samt Karolinska Institutets konsistorium. ”Alla ledamöter utövar inflytande på de mål som de deltar i. Vid tillkomsten av ett avgörande deltar alla i den dömande sitsen och diskuterar den slutliga skrivningen. Under överläggningarna i mer komplicerade mål påminner överläggningen om en seminarieövning där ledamöterna diskuterar olika rättsfrågor och hur de ska lösas.” när det gäller frågan om sidouppdrag konstaterar Marianne att det i dag råder en betydligt högre arbetstakt än när hon började i domstolen. Det kan därför vara svårare att hinna med sidouppdrag. Sidouppdragen, framför allt de välavlönade skiljemannauppdragen, kan skapa en besvärande förklaringsbörda eftersom det inte ser bra ut för gemene man när en domare tjänar mer på sidouppdragen än på sin domartjänst, dömandet. Man ska emellertid hålla i minnet att ersättningen för skiljemannauppdragen inte avspeglar den nerlagda tiden i jämförelse med lönen för justitierådstjänsten. Sett ur ett principiellt perspektiv tycker Marianne att lämpligheten av sidouppdrag kan diskuteras och då inte bara skiljemannauppdragen utan snarare domares engagemang i statliga utredningar. Samtidigt har hon förståelse för dem som tycker att det är intressant med skiljemannauppdrag som är ett sätt att hålla sig à jour med förmögenhetsrätten. diskussionen om den aktivistiska Högsta domstolen är egentligen överdriven, anser Marianne. Den aktuella diskussionen är enligt henne framför allt en följd av att HD blivit tydligare i sina domsskrivningar och att vissa justitieråd framträtt på ett kraftfullt sätt i medierna. Marianne anser att Stefan Lindskog och Martin Borgeke helt felaktigt hängts ut som ”superaktivister”. I stället betonar hon att HD är en kollegial domstol. – Alla ledamöter utövar inflytande på de mål som de deltar i. Vid tillkomsten av ett avgörande deltar alla i den dömande sitsen och diskuterar den slutliga skrivningen. Under överläggningarna i mer komplicerade mål påminner överläggningen om en seminarieövning där ledamöterna diskuterar olika rättsfrågor och hur de ska lösas. – Snarare evolution än revolution, sammanfattar hon sin uppfattning om HD:s arbetssätt och berättar att exempelvis utvecklingen av enskilds rätt till skadestånd på grund av kränkning av enskilds rättigheter enligt Europakonventionen påbörjades redan år 2005 då domstolen dömde ut skadestånd på grund av långsam handläggning enligt artikel 6 i Europakonventionen. Mefedron-avgörandet kan inte ha kommit som en komplett överraskning mot bakgrund av vad som skrivits i senare förarbeten och den diskussion som förekommit. Även ne-bis-avgörandet i juni 2013 låg i korten efter 2010 års avgörande och den senare rättsutvecklingen från Europadomstolen och inte minst EU-domstolens avgörande i Åkerberg Fransson-målet. En grundlagskonform tillämpning hade också påbörjats efter viss förebild i domstolens Europakonventionskonforma tilllämpning av olika bestämmelser. Det går att följa en utvecklingslinje med många olika exempel under mer än tio år fram till de nu uppmärksammade avgörandena, som väckte diskussionen om aktivism. Förmodligen har domstolens mer pregnanta skrivningar där domstolen markerar den rättsgrundsats eller rättsliga metod som domstolen lägger till grund för avgörandet av det enskilda målet påverkat uppfattningen om domstolens dömande verksamhet. Till bilden hör även att lagstiftaren inte hinner med sitt uppdrag inte minst till följd av ett stort antal EUdirektiv som ska implementeras. Den politiska situationen gör det också svårt att genomdriva stora lagstiftningsprojekt. – Många gånger lämnar lagstiftaren medvetet över frågor till domstolarna, säger Marianne som har stor förståelse för lagstiftarens situation. – Som advokat vet man att man inte kan reglera allt i ett avtal. Det kommer alltid uppkomma oförutsedda situationer. Detsamma gäller lagstiftning. Sammantaget leder utvecklingen till att domstolarna och särskilt de högsta instanserna som är prejudikatinstanser får mer makt eller ansvar Advokaten Nr 5 • 2016