Advokaten 1
Reportage Högsta domstolen » tensen kommer till a
nvändning i avgörandena. Stefan har två år på sig innan han går i pension och han konstaterar att han har deltagit i ledningsgruppen i fem år. Vad som nu sker är kontinuitet. – Jag tar över stafettpinnen. Jag ser det inte som att jag startar från ”scratch” utan jag fullföljer ett lopp som redan är påbörjat. Sett ur det perspektivet är jag ”up and running” från början och kan fortsätta det utan hack i utvecklingskurvan. Och förhoppningsvis kan jag lämna över stafettpinnen där det har fortskridit i en positiv utveckling. enligt stefans uppfattning mår HD ”alldeles utmärkt”. Måltillströmningen ligger runt fem–sex tusen och det har den gjort under ett antal år. Man har fått ner handläggningstiderna. I allt väsentligt håller sig domstolen inom de satta målsättningsramarna. Enligt Stefans uppfattning får man tillräckligt bra frågor till rättsprövning men det är väldigt mycket upp till den egna kreativiteten i domstolen också. När det gäller diskussionen som kommit att kallas för aktivistiska HD så tycker Stefan att den är väldigt bra. – När var det senast en debatt om HD:s uppgift på det tydliga sätt som det är nu? Det är väl alldeles lysande, säger han entusiastiskt och tillägger att han hade önskat att man hade diskuterat andra konstitutionella frågor lika intensivt som man diskuterar den här frågan, till exempel om man bör ha en senat, något som Stefan vill ha. – Men jag tycker att debatten som sådan är alldeles utmärkt. Talet om aktivism är inte grundlöst men överdrivet och det finns förklaringar till överdrifterna. Det viktigaste tror jag är transparensen. Det är helt enkelt på det viset att när man hade en svepande formulering, som gav intryck av att man tillämpade en gällande rättssats så var det inte någon som föreställde sig att det kunde ligga någon aktivism i det. Men har du en transparent och öppen argumentering, där utrymmet för ställningstagandet redovisas syns det tydligt vad domstolen gör. Och då kan det lätt uppfattas som aktivism när man väljer regel A framför regel B som också hade varit möjligt. Transparens öppnar för före28 Stefan Lindskog har tidigare varit ordförande i Advokatsamfundet. ställningen om aktivism och för kritik på ett annat sätt. Sedan finns det ytterligare en förklaring som hänger ihop med det förra som gör att HD framstår som mer aktivistiskt. Det är uppdelningen i den abstrakta och konkreta delen. – Då framträder det mycket tydligare vad vi gör. Jag har sett gamla rättsfall där jag tänkt att hade man redovisat fullständigt öppet vad man gjorde i det fallet så hade det framstått som mycket mer aktivistiskt än det mesta vi har företagit oss på senare tid. Men sedan finns det absolut ett mått av aktivism också, anser Stefan. – Vi ska inte vara så rädda för att ta i anspråk den normgivningsmakt som har tilldelats oss. Även om det kanske är svårare att vara normbildare för oss än för en riksdag, som har sina utredningsresurser och sina remissförfaranden. Till bilden hör även att lagstiftaren helt enkelt inte hinner med och intresserar sig inte heller för en del frågor. Att vi i dag skulle avböja att ta ställning i en fråga som ligger inom ramen för vår normbildningskompetens med hänvisning till att det är lämpligare att riksdagen tar hand om den är betydligt mer osannolikt än vad det var för femton–tjugo år sedan. Det finns även en ytterligare bidragande orsak till att HD framstår som aktivistiskt menar Stefan: – Vi är ju budbärare för Europarätten också. Eftersom Europarätten tar över så att säga är det vi som framstår som aktivistiska. Som budbärare tillräknas man ofta ansvaret för budet. när det gäller dagens lagstiftningsarbete är mycket präglat av unionsrätten, konstaterar Stefan som anser att i de delarna är det ofta men inte alltid dålig kvalitet. Men det beror på dåliga förutsättningar. Enligt Stefans uppfattning är det några specifika avgöranden under senare år som har satt politikernas fokus på HD. De är narkotikapåföljdspraxisen, ne-bis-in-idem-målen och lagstiftarens önskemål om skärpta straff där HD har försökt att hålla på legalitetsprincipen. Stefan noterar att lagstiftningen är mer politikerdriven i dag än vad den var förr. Förr såg man det mer som juristfrågor. När man utredde ny straffrättslagstiftning så var politiker inte inblandade i samma utsträckning som nu, utan det var i första hand straffrättsprofessorer och andra juridiska experter som gjorde arbetet. – Och det är klart att i samma ögonblick som politikerna kommer upp på banan och börjar ställa krav i vissa hänseenden och att det ska gå fort så riskerar det att äventyra kvaliteten. EU:s inflytande på svensk rätt betyder väldigt mycket i tekniska frågor, enligt Stefan. Det som har betytt mer på metaplanet är inte EU direkt utan Europakonventionen. Där har övergripande principer och hur Europadomstolen har uttytt dessa övergripande principer gripit in i HD:s dömande. – På något sätt kan man säga att mycket av det som ligger i Europakonventionen ytterst är sunt förnuft. Men att åberopa sunt förnuft som argument i en dom ligger inte så nära till hands eftersom det ju kan dölja vad som helst. Men om man faller tillbaka på Europakonventionen i ett hänseende blir det tydligare att det förhåller sig på ett visst sätt och det är lättare Advokaten Nr 5 • 2016