Advokaten 1
Reportage Högsta domstolen att argumentera. Och n
är det gäller grundläggande och genom gripande rättsprinciper kan vi numera dessutom falla tillbaka på EU:s rättighetsstadga och regeringsformen. när det gäller frågan om justitieråd som åtar sig sidouppdrag är Stefans grunduppfattning enkel. – Jag anser att man inte skulle ha sidouppdrag av något slag. Det skulle vara helt rent. Från principiell synpunkt och då jag är en beivrare av god maktfördelning tycker jag att det är tveksamt att justitieråd deltar i lagstiftningsarbete. Att först delta i ett lagstiftningsarbete och sedan döma efter vad man själv har skrivit är inte god maktfördelning. När det gäller skiljeuppdrag som sidouppdragen ofta handlar om är det de höga inkomsterna som sticker folk i ögonen, menar Stefan som dock har svårt att se att det egentligen skulle vara ett problem. – Samtidigt tycker jag att vi bör ha bra lön och ägna oss helt och hållet åt det viktiga värv vi har. Även om det kan bli lite instängt ibland. Det finns en synpunkt ytterligare: nämligen att om man agerar som skiljeman så kan ens kolleger komma i det läget att de ska bedöma det som man åstadkommit och det har ju skett. Det är väl inte förtroendefrämjande. Men det förekommer inte med sådan frekvens att det är ett problem, utan det ligger mer på det principiella planet. Det är enkelt och rent att säga: inga sidouppdrag. stefan har haft stor nytta av sin advokatbakgrund på flera sätt. En del handlar om förståelse för den enskildes perspektiv. En advokat företräder en klient; det enda advokaten gör är att företräda just den klienten. Det PERSONLIGT Bor Flera boenden men jag anser att det egentliga hemmet är gården på Värmlandsnäs. Familj Sambo, vuxna barn och barnbarn samt tre hundar. Läser ”The Origins of Political Order” av Francis Fukuyama. Advokaten Nr 5 • 2016 Favorithobby Trädgård och jakt. Kör Audi Allroad, 10 år gammal och jag tänker inte byta. Favoritapp Det har jag inte. Jag är inte så road av internet, det är ett arbetsredskap för mig. Favoritplats Gården på Värmlandsnäs. Drivkraft Att kreera, glädjen över att skapa något. Ogillar Bruna bönor och högfärdighet. Gillar Att vara på gården. gör att man som domare i målen även har lätt att sätta sig in i den enskildes perspektiv. Och om det är två privatpersoner som är parter kan man förflytta sig från den ena till den andras perspektiv. Som advokat fick Stefan ibland kämpa mot myndigheter eller någon slags överhöghet och blev då ibland bekymrad över hur ett gott system kunde äventyras av dålig bemanning. – Man kom till insikt om att även hos ”det goda” finns det människor av alla de slag, som överhuvudtaget i samhället. Det goda systemet behöver inte vara gott i det enskilda fallet. Som advokat lärde man sig att ha ett visst mått av misstänksamhet mot maktpositioner. Stefan har vidare genom sin advokatbakgrund fått en förståelse för hur man processar som advokat och kan därför läsa advokatprestationen och varför en advokat positionerar sig som han gör. Som advokat fick han även erfarenhet från hur samhället fungerar vilket har betydelse inte bara när man ska bedöma rättsliga frågor. Utan han har en uppfattning om i vilken miljö prejudikat ska fungera, vilket är behovet av prejudikat, och vad är det som är viktigt där ute. – Det finns lätt en tendens hos dem som bara har arbetat inom det allmänna, antingen väsentligen som domare eller väsentligen som lagstiftare, att tro att våra prejudikat främst har betydelse för domstolar och myndigheter. Den som är advokat förstår att ett prejudikat som kanske aldrig åberopas av en domstol har ständig betydelse för advokaterna i deras verkstäder, såsom när de ska förlika parter eller något annat. Dessutom har man som advokat med sig ett kreativt sätt att tänka. Har man ett svårt mål då måste man vara kreativ för att komma ”Vi ska inte vara så rädda för att ta i anspråk den normgivningsmakt som har tilldelats oss. Även om det kanske är svårare att vara normbildare för oss än för en riksdag, som har sina utredningsresurser och sina remissförfaranden.” på argumenten, varför det ska vara på ett visst vis. Den här kreativa förmågan tar man med sig i domarrollen. de advokater som processar i HD sköter sig med blandat resultat, tycker Stefan. Ett generellt och lite negativt drag är att när advokaterna processar i huvudförhandling vill de gärna börja om processen från början utan att ha förståelse för att nu är advokaten i Högsta domstolen och det är prejudikat som ska göras. När det gäller inlagorna så är det ungefär likadant. Generellt sett kan advokater ha för lite förståelse för att HD är en prejudikatdomstol. Stefan betonar att man bör fokusera på en rättsfråga. Innan man har fått prövningstillstånd bör man argumentera varför det är viktigt att HD tar ställning, inte varför man har ”rätt” eftersom det är helt ointressant i det läget. Lyft fram det viktiga men undvik att skriva 20 sidor. Stefan är ofta ute och berättar hur man bör skriva och agera i HD och han tycker att det har blivit bättre. Han säger att han inbillar sig att det delvis har att göra med vad han själv har sagt i olika sammanhang. dagens sammansättning i Högsta domstolen liknar Stefan vid en välkomponerad bukett när det gäller bakgrunder, specialkunskaper, ålder, genus etc. – Men det är svårt att åstadkomma denna välkomponerade bukett när vi har dagens antagningssystem, kommenterar Stefan som har försökt att argumentera för att man först ska se om den sökande är tillräckligt kompetent för att komma till HD. Därefter ska domstolen se till hur den kan komplettera buketten så att den blir som vackrast. – Men det har sagts mig att det inte är förenligt med regeringsformen och då tycker jag att det är fel på regeringsformen. Så har ju faktiskt utnämningspolitiken varit innan det övergick till det system som vi har i dag, när regeringen bara kallade. Det är alldeles glasklart att man då agerade efter en bukettanke. Och jag kan inte förstå varför det skulle vara annorlunda nu. Vi får se hur det utvecklas. Vi är fortfarande i späd ålder när det gäller det här. n 29