Advokaten 1
Reportage ILAC » rättigheter-aktivister. SLDP byg
ger bland annat på Genèvekonventionen och islamisk lag och har tagits fram med hjälp från UNICEF, Amnesty International och Geneva Call. Ibrahim Olabi anser att hela det internationella rättssystemet har hamnat i en kris eftersom FN:s säkerhetsråd inte har agerat i Syrien trots grova och väldokumenterade överträdelser av den internationella rätten. – När den internationella rätten hamnar i en kris hamnar också den internationella straffrätten i kris. Eftersom det inte finns någon mekanism för att utkräva ansvar. På ena sidan har vi dokumentationen av brott och förövare och på den andra sidan finns absolut ingen som utkräver ansvar. Då hamnar även folkrätten i kris eftersom staters suveränitet främjas mer än mänskliga rättigheter och andra humanitära principer. Och när alla dessa legala system befinner sig i kris påverkar det oss alla, sa Ibrahim Olabi. Han menar att det är för sent för en politisk lösning i Syrien och uppmanade i stället ILAC:s medlemmar att uppmana sina respektive regeringar att följa internationell rätt och tala om vad som är illegalt i inbördeskriget i Syrien. – Ni kan också använda era egna domstolar. När vi ser ett brott bör vi beivra det. Era länder bör inte ge förövarna amnesti och jag är väldigt stolt över att vara i Sverige som har utövat sina universella rättigheter att lagföra några förövare och fler väntar, sa Ibrahim Olabi. ibrahim olabi uppmanade också ILAC:s medlemmar att engagera sig i de ideella organisationerna som arbetar i Syrien och stödja deras kapacitet. – Syrier i områden som kontrolleras av oppositionen vet att det kunde ha varit mycket värre utan de civila organisationerna, sa han. Enligt den senaste beräkningen finns 1 000 syriska civila organisationer som arbetar från grannländerna och i Syrien med en rad olika frågor, bland annat driver de en stor del av landets sjukhus, skolor och domstolar. – Det civila samhället i Syrien är ert främsta skydd mot extremism. Människor som riskerar Ny strategi för global rättvisa Hur kan rättsväsendet reformeras för att förhindra att brott mot mänskliga rättigheter upprepas? Frågan belystes på ett ILAC-seminarium av FN:s expert på området. – Det här seminariet kommer att fokusera på en briljant rapport från 2015 om övergångsrättvisa för att förebygga människorättsbrott. Det fina med rapporten är att den innehåller praktiska råd till stater och civila organisationer, sa moderatorn Rhodri Williams, Senior Legal Expert på den internationella juristorganisationen ILAC. Han inledde seminariet ”Breaking the cycle of violations – reforming judiciaries as prevention” som hölls den 19 maj i samband ILAC:s årsmöte i Stockholm. – Något som utlöser ett tidigt varningssystem är redan för sent. Arbetet med förebyggande åtgärder måste ske mycket tidigare, sa Pablo de Greiff, FN:s särskilda rapportör inom Transitional Justice, som redogjorde för sina slutsatser i ovannämnda rapport. pablo de greiff beskrev Transitional Justice, på svenska ofta översatt till övergångsrättvisa, som är den del av länders försoningsprocesser som handlar om offrens rättigheter till sanning, rättvisa och gottgörelse samt 32 garantier för att övergreppen inte ska upprepas. – De är inte helt isolerade initiativ Elizabeth Andersen, som leder ABA:s Rule of Law Initiative, gav exempel på effektiva metoder för att introducera institutionella och legala reformer för övergångsrättvisa. utan fungerar bäst när de uppfattas och implementeras som en del av en större helhet i vilken de ömsesidigt kan stödja varandra, sa Pablo de Greiff, som skrivit rapporter om var och en av dessa grundpelare för övergångsrättvisa. Området övergångsrättvisa har va”En tredjedel av alla världens barn har inte registrerats, vilket är en förutsättning för andra typer av rättigheter”, sa Pablo de Greiff, FN:s särskilda rapportör inom övergångsrättvisa. rit oerhört framgångsrikt på mycket kort tid och blivit en standardrekommendation till länder där brott mot mänskliga rättigheter har ägt rum. Pablo de Greiff berättade att modellen för övergångsrättvisa skapades i södra Latinamerika och spred sig till Central- och Östeuropa och senare till Sydafrika. Numera används den främst i länder som drabbats av inre väpnade konflikter. Det skapar problem eftersom anledningen till framgången i de förstnämnda länderna antas bero på att de var mycket institutionaliserade och att åtgärderna riktades mot övergrepp som är typiska för statligt maktmissbruk. Men i många av postkonfliktländerna där metoderna nu används ser situationen ofta helt annorlunda ut. – Sierra Leone, Liberia, Burundi, Demokratiska Republiken Kongo är helt andra länder och de skiljer sig från de tidigare på just de här två områdena, sa Pablo de Greiff, som anser att övergångsrättvisa måste anpassas mycket mer efter situationen i respektive land. Ett annat problem som han tar upp i rapporterna är att det inte finns någon enhetlig tolkning av begreppet ”förebyggande åtgärder”. – Det vore bra att slå fast ett brett ramverk för en policy. Det betyder inte att det skulle bli en policy som ska användas överallt på exakt samma sätt, utan ramverket ska verka som incitament, så att de som ska fatta beslut tänker på alla elementen som en effektiv policy för vad förebyggande åtgärder kan kräva i olika sammanhang. en ny policy måste enligt Pablo de Greiff innehålla olika alternativ, allt från det som är enkelt att genomföra på kort sikt till mer avancerade och långsiktiga alternativ. – Bland de enklare alternativen har vi till exempel legala identiteter. En tredjedel av alla världens barn har inte registrerats, vilket är en förutsättning för andra typer av rättigheter. Rapporten tar också upp en rad olika strategier för att förebygga att brott mot mänskliga rättigheter upprepas, till exempel internationella brottsrubriceringar, minskade möjligheter att hålla människor fängsAdvokaten Nr 5 • 2016