Advokaten 1
Fokus Tryckfrihetsförordningen 250 år december 17
66 utfärdades världens första tryckfrihetsförordning efter riksdagens beslut. Bestämmelserna har sedan dess reviderats vid ett flertal tillfällen och den nu gällande tryckfrihetslagstiftningen, som reglerar det tryckta ordet, antogs 1949. Flera av principerna i 1766 års tryckfrihetsförordning gäller ännu i dag. Bland dem finns offentlighetsprincipen, censurförbudet, etableringsfriheten och grundlagsregleringen. Ansvarig utgivare, meddelarfrihet och meddelarskydd är exempel på principer som har tillkommit senare. Hans-Gunnar Axberger, profesfilm samt i viss utsträckning på internet. Vissa av dem som vi har intervjuat anser att det är en brist att de båda grundlagarna är teknikberoende, andra ser det som en fördel. Sex statliga utredningar har sedan 1970-talet fått i uppdrag av politikerna att försöka hitta en teknikneutral lagstiftning som skyddar alla yttranden. Samtliga har misslyckats. En förklaring är, enligt Nils sor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, konstaterar att det inte har skett så stora förändringar på tryckfrihetens område sedan 1766. Men tre händelser vill han ändå lyfta fram. Andra världskriget, då censur nästan återinfördes och tryckfrihetslagstiftningen kringgicks rejält. IB-affären 1973, när Peter Bratt och Jan Guillou bland annat avslöjade att det fanns en underrättelseorganisation i Sverige som inte ens riksdagen kände till. Lagstiftningen kringgicks då åter för att komma åt Bratt och Guillou och deras källa. En annan stor förändring skedde 1992 när vi fick en särskild grundlag som reglerar yttrandefriheten i andra medier än tryckta skrifter. En viktig förändring sedan tryckfrihetsförordningens tillkomst är dessutom den symbios som har uppstått mellan de tryckta medierna och internet. Med internet har näthatet kommit, som i sin tur påverkar arbetsmiljön för dem som arbetar med såväl tryckta medier som nätpublikationer. ”En enskild person kan inte vara ansvarig för allt som sägs vid till exempel demonstrationer och möten. Det går inte att vara ansvarig om man inte har bestämmanderätten att avgöra vad som ska publiceras och inte.” Nils Funcke Funcke som var sekreterare i den senaste parlamentariska Yttrandefrihetskommittén, att med en lagstiftning som omfattar alla yttranden faller många av grundprinciperna i TF. – Det skulle till exempel inte vara möjligt att upprätthålla ansvariga utgivares ensamansvar. En enskild person kan inte vara ansvarig för allt som sägs vid till exempel demonstrationer och möten. Det går inte att vara ansvarig om man inte har bestämmanderätten att avgöra vad som ska publiceras och inte, säger Nils Funcke som inte kan se någon fördel med en teknikneutral lagstiftning. Hans-Gunnar Axberger ser däremot helst att de två yttrandefrihetslagstiftningarna slås ihop. – Det finns inget skäl att ha två grundlagar. Hade de slagits ihop hade vi fått en mer pedagogisk och överskådlig lagstiftning. Dagens lagstiftning är snårig. Men jag tycker fortfarande att lagstiftningen bör vara kopplad till att man använder olika slags medier, säger han. Att ett enhetligt regelverk skulle blir mer lättöverskådNils Funcke. KONSTITUTIONELLT SKYDDAD En anledning till att tryckfrihetsförordningen har överlevt i 250 år anses allmänt vara att den 1766 fick konstitutionellt skydd, som efter ett uppehåll återställdes 1809. Frågan är då hur 250-åringen står sig i dag, är den fortfarande en fungerande lagstiftning? Det samstämmiga svaret från dem vi har intervjuat är – ja. Men det finns en del skavanker och problem. Vissa ifrågasätter det nuvarande jurysystemet, andra vill att tryckfrihetsförordningen slås ihop med yttrandefrihetsgrundlagen. Percy Bratt. 38 TEKNIKBEROENDE LAGSTIFTNING Tryckfrihetsförordningen (TF) reglerar friheten att yttra sig i skrifter som böcker och tidningar medan yttrandefrihetslagen (YGL) reglerar yttrandefriheten i radio, tv och ligt än det vi har i dag är dock Nils Funcke långt ifrån övertygad om. – Public service har krav på sig att vara sakliga, opartiska och värna demokratin. Skulle de kraven även gälla skrifter om man slog ihop lagarna? I en sådan grundlag skulle det behövas särregler för radio och tv som antagligen skulle bli så omfattande att lagstiftningen blev mer förvirrande än dagens två grundlagar, säger han. JURYPRÖVNING Det är bara vissa domstolar, oftast en per län, som får handlägga tryck- och yttrandefrihetsmål. Speciellt för målen är att de i regel prövas av en jury. Juryn består av nio ledamöter som utses av de politiska partierna. Kommer juryn fram till att det inte föreligger något tryckfrihetsbrott går utlåtandet inte att överklaga. Fäller juryn den tilltalade prövar däremot domstolen på nytt om tryckfrihetsbrott anses föreligga. Jurysystemet har Advokaten Nr 5 • 2016