Advokaten 1
Fokus Tryckfrihetsförordningen 250 år fått en hel
del kritik och det har bland annat ifrågasatts huruvida det är opartiskt när jurymedlemmarna utses på politiska grunder. Bland dem som vi har intervjuat finns olika uppfattningar om systemet. Advokat Ulf Isaksson tycker att det är en bra ordning. – Det är en grundbult för tryckfriheten att ha ett medborgarinflytande. Han anser inte att det finns några nackdelar med att det inte går att överklaga ett jurybeslut. – Har medborgarnas företrädare förklarat att ett yttrande inte är straffbart är det så. Det är ett ohyggligt ingripande att straffbelägga någon som har tagit till orda. Det är viktigare att saker sägs än att saker inte blir sagda, säger Ulf Isaksson och och tillägger att juryinstitutet medger en följsamhet mot samhällsutvecklingen och ett skydd mot alltför stränga domar i strid mot en mer tilllåtande opinion bland medborgarna. Johan Hirschfeldt, före detta president i Svea hovrätt, anser däremot att en översyn av jurysystemet borde göras på sikt. – Om juryn friar i första instans går det inte att överAdvokaten Nr 5 • 2016 klaga. Och juryn behöver inte ange några domskäl. Däri ligger lite av problemet, säger han. Även advokat Percy Bratt anser att juryprocessen behöver diskuteras. – Juryn friar hellre än fäller. Om juryn friar får man aldrig en prövning av juristdomare. Då kan man ifrågasätta om man har fått tillgång till en domstolsprövning, säger han. Denna aspekt av juryprocessen ska, enligt Percy Bratt, också ses i ljuset av att rättegångskostnaderna i dessa mål kan bli mycket betydande. – Om juryn friar kan den tappande parten få betala höga rättegångskostnader – ibland över en miljon kronor – utan att ha fått någon rättslig prövning i egentlig mening av sin talan. Det innebär att det generellt sett endast är personer med mycket höga inkomster och god ekonomi som har möjlighet att väcka talan i tryckfrihetsmål och få tillgång till det skydd som ärekränkningsbestämmelserna ska ge. Det är en brist på ”access to justice” som är mycket problematisk i ett rättighetsperspektiv, säger han. BROTTSKATALOGER En översyn av brottskatalogerna i tryckfrihetsförordning39 » I december 1766 utfärdades världens första tryckfrihetsförordning efter riksdagens beslut.