Advokaten 1
Fokus Tryckfrihetsförordningen 250 år » en efterl
yses av Nils Funcke. Han tycker att det är särskilt angeläget med en utmönstring av de bestämmelser som gör att det går att dra in utgivningsbevis för periodiska skrifter och tillstånd att sända närradio. – De är en plump i både TF och YGL. Det är nödvänAnna Gullberg. digt att kunna beivra ett exemplar av en tidskrift eller ett yttrande i ett radioprogram. Men att utgå från att den brottsliga verksamheten kommer att fortsätta och dra in tillstånd tycker jag inte anstår en rättsstat. Man ska bli åtalad, prövad och dömd för brott som man har begått, inte sådana brott som en domstol kan tänka att en person kommer att begå i framtiden, säger han. FUNGERANDE LAGSTIFTNING Trots en del skönhetsfläckar förefaller sammanfattningsvis tryckfrihetsförordningen vara en relativt välfungerade lagstiftning. Men hur mår den svenska tryckfriheten? Hans-Gunnar Axberger konstaterar är att den mår bra och kanske har hjälpt mängder av människor att skapa brevlådeföretag för att undvika att betala skatt. ”Vi som fria publicister blir plötsligt ofria när vi måste underkasta oss ett privat företags regler, som i sig är obegripliga. Vi är ju vana vid att aldrig har stått starkare. – Ingen i Sverige ifrågasätter den grundläggande tanken att människor ska kunna yttra sig fritt för sin egen skull, för demokratins, den politiska debattens, vetenskapens och konstens skull. Tryckfriheten är dessutom skyddad – inte bara i svensk grundlag utan även i olika konventioner. Han får medhåll av Johan Hirschfeldt. – Den klassiska journalistiken och opinionsbildningen TF och YGL gäller vid publiceringar.” Anna Gullberg DÅLIGT FÖRANKRAD Liksom övriga intervjupersoner anser Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser, att den svenska tryckfriheten mår väldigt bra i en formell bemärkelse. Men han känner en oro över att den inte är tillräckligt förankrad hos enskilda individer. – För att tryck- och yttrandefriheten ska fungera krävs det att vi individer inser att den inte bara innebär att vi själva kan säga vad vi vill. Vi måste även acceptera att andra får säga vad de vill, även om de har en avvikande åsikt. Det är vi lite dåliga på i Sverige, säger Jonathan Lundqvist. Medvetenheten om innebörden av tryckfrihetsförordningen kunde vara bättre även hos politiker, konstaterar Nils Funcke. – Man kan höra enskilda riksdagsledamöter bedyra hur central trycklever under nya villkor, men innehålls- och kvalitetsmässigt tycker jag inte att den har blivit sämre. Tvärtom, säger han och lyfter fram att svenska tidningar och andra medier samarbetar, både nationellt och internationellt, med granskande journalistik. Som exempel nämner han de så kallade Panamadokumenten som avslöjades i början av april av det internationella journalistnätverket ICIJ. Granskningen visar att en Panamabaserad advokatfirma YTTRANDEFRIHETEN INDELAD I TRE RUM Yttrandefriheten som den är reglerade i Sverige kan delas in i tre rum l Tryckfrihetslagens rum. Det kan bildlikt beskrivas som ett bepansrat ånglokomotiv som går på koks och vatten. Lokomotivet 40 fordrar service då och då, men det går att förutse att det går säkrare än modernare spårtrafik. l Yttrandefrihetsgrundlagens rum. Yttrandefrihetsgrundlagen, den yngsta av Sveriges grundlagar, trädde i kraft 1992. Det kan beskrivas som ett rätt modernt teknikutrustat kök, men där det ändå hela tiden tas in ny utrustning. l Yttrandefrihet som inte är reglerad i de båda grundlagarna. Det här området kan beskrivas som det öppna och ibland vildvuxna torget. Här återfinns bland annat hemsidor, bloggar och innehållet i andra databaser som saknar ansvarig utgivare. För yttrandena här gäller vanlig lag. Källa: Johan Hirschfeldt frihetsförordningen är för hela samhällsstyret och hur betydelsefull offentlighetsprincipen är. Men rätt vad det är tycker de att det är motiverat att göra ett ingrepp, säger han. Även hos offentliganställda finns det en hel del att önska när det gäller kunskapen och medvetenheten om vad tryckfrihetsförordningen faktiskt innebär. Enligt JK, Anna Skarhed, vars uppgift är att undersöka fall där det kan vara fråga om brott mot efterforskningsförbudet, förekommer det att offentliga chefer efterforskar källor. – Det känns bekymmersamt att efterforskning av källor överhuvudtaget förekommer. Det är oerhört märkligt att offentliga chefer inte är medvetna om det absoluta förbudet mot att efterforska källor. Det handlar om ryggmärgsreflexer som är helt felinställda, säger hon. TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN (TF) l TF är en av Sveriges fyra grundlagar. Den kan endast upphävas om riksdagen fattar samma beslut vid två olika mandatperioder. Mellan de två mandatperioderna måste ett riksdagsval ha ägt rum. l Tryck frihets förord ningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) är de två grundlagar som konkret reglerar yttrandefriheten i medierna. TF reglerar friheten att yttra sig i skrifter som böcker och tidningar samt fotokopierat material. YGL reglerar yttrandefriheten i radio, tv och film samt, Advokaten Nr 5 • 2016