Advokaten 1
Fokus Tryckfrihetsförordningen 250 år Även om try
ckfriheten mår bra på ett formellt plan vittnar flera av dem som vi har intervjuat om att den är satt under stark press. Att internet har varit en stor tillgång för yttrandefriheten tycks det inte råda några tvivel om. – Det ger människor oerhörda möjligheter att ta del av information och andras yttrande och samtidigt ge hals åt egna åsikter och värderingar. Det är en demokratisk uppfinning som berikar samhällslivet och debatten och förenklar tillvaron, säger Nils Funcke. GLOBALA FÖRETAG SKAPAR PROBLEM Men internet begränsar också svenska publicister. Globala privata företag, som till exempel Facebook, som verkar på den svenska marknaden utan att lyda under svensk lag är ett problem, berättar Anna Gullberg, chefredaktör och ansvarig utgivare för Gefle Dagblad. – Det finns en stor mängd hat och hot på Facebook. Jag har själv anmält kommentarer som har fått vara kvar trots att de har varit flagranta hot, säger hon. Samtidigt har tidningen stoppats av företaget. När en mammografiartikel illustrerades med ett kvinnobröst i en mammografimaskin stängdes omedelbart alla tidningens journalisters Facebook-konton ner. – Facebook är en viktig kanal för oss att nå ut med vår journalistik. Efter ett dygn fick vi återvända under löfte att inte publicera saker som är obscena och strider mot deras nakenpolicy. Facebook är ett företag som tillåter hatiska kommentarer och samtidigt begränsar yttrandefriheten, säger Anna Gullberg. Hur ser du på det som publicist? – Vi som fria publicister blir plötsligt ofria när vi måste underkasta oss ett privat företags regler, som i sig är obegripliga. Vi är ju vana vid att TF och YGL gäller vid publiceringar, säger Anna Gullberg. Med internet har också det anonyma näthatet kommit. Det faktum att det går att publicera kommentarer utan att framträda med namn går inte ihop med den svenska tryckfrihetslagstiftningens idé. – Anonym ska man få vara, men bara under förutsättning att någon annan tar ansvar. Den principen har inte följt med in i den nya tiden, säger Hans-Gunnar Axberger. ARBETSMILJÖPROBLEM Att det utbredda anonyma näthatet mot journalister och publicister har blivit ett reellt arbetsmiljöproblem visar flera undersökningar. Enligt en studie som Brottsförebyggande rådet (Brå) gjorde 2015 utsätts drygt 30 procent av landets journalister årligen för hot, med syfte att påverka dem i deras yrkesutövning. Krönikörer och ledarskribenter, som ofta har starka åsikter i en fråga, var mer utsatta än andra journalister. Även chefer med ett övergripande ansvar för den journalistiska verksamheten hotades ofta. Kvinnor drabbas i högre grad än män av sexistiskt näthat. Omvärldsbevakningsföretaget Cisions stora journalistundersökning från 2015 visar att merparten av hatet når journalisterna via mejl och artiklarnas kommentarsfält. Bakom hat- och hotmejlen uppges kategorin ”radikala högerkanten” stå i större utsträckning än kategorin ”radikala vänsterkanten”. Anna Gullberg är en av de publicister som har drabbats. I februari hotades hon till livet efter att tidningen granskat ledningen för Gävles moské och dess kopplingar till radikal islam. Hoten framfördes till en polis i Gävle som gjorde en anmälan och sedan informerade Anna Gullberg om händelsen. – Det var oerhört obehagligt. Men jag kan inte säga att jag blev förvånad. Stämningen har varit så pass infekterad. Vi har polisanmälts, JK-anmälts, utsatts för lättare skadegörelse och fått ett drev emot oss i sociala medier. Och i september förra året bombhotades redaktionen, säger hon. Även UNT:s chefredaktör Charlotta Friborg har erfarenhet av att journalister utsätts för hot. Under julhelgen 2014 skickade en man en rad hotfulla mejl, som bland annat innehöll dödshot, till en vikarierande reporter på tidningen. Det var ingen kontroversiell publicering som orsakade hotet, uppger Charlotta Friborg. – Det såg ut som en skrivbordsrasist som hade fått utCharlotta Friborg. i viss utsträckning, på internet. l Tryckfrihetsförordningen från 1766 var den första lag i världen som gjorde tryckfrihet till en rättighet. Genom förordningen fick vi offentlighetsprincipen, som innebär att alla medborgare har rätt att ta del av Advokaten Nr 5 • 2016 protokoll och andra handlingar från regering, riksdag och myndigheter. l Flera av principerna i 1766 års tryckförordning kvarstår. Bland annat offentlighetsprincipen, censurförbudet, etableringsfriheten och grundlagsregleringen. Under åren har tryckfrihetsförordningen utökats och innefattar nu även ansvarig utgivare, meddelarfrihet och meddelarskydd. Det är den ansvariga utgivaren som har det rättsliga ansvaret för innehållet i en tidning eller en tidskrift. Uppgiftslämnare och skribenter ska inte kunna straffas för det som skrivs i tidningarna. Meddelarfriheten innebär att vem som helst har rätt att lämna uppgifter till medieföretag för offentliggörande. Genom meddelarskyddet får inte uppdragsgivare efterforska vem som har lämnat uppgifter eller vidta åtgärder för att bestraffa eller hitta den som lämnat uppgifterna. Meddelarfrihet och meddelarskydd omfattar offentligt anställda i större utsträckning än dem som är anställda i privata företag. I privata företag anses tystnadsplikt genom avtal vara starkare än grundlagens yttrandefrihet. l TF har ändrats vid ett flertal tillfällen. Den nu gällande kom 1949 och har sedan ändrats vid flera tillfällen. Källa: Dagens Nyheter och Advokaten 41 »