Advokaten 1
Fokus Tryckfrihetsförordningen 250 år » xxxxxxxxx
”Förslagen är en reaktion på en samhällsutveckling där hoten mot enskilda och mot den personliga integriteten har ökat. De inskränkningar i yttrandefriheten som förslagen kan medföra svarar mot ett behov som jag uppfattar att många efterfrågar” Anna Skarhed Anna Skarhed. lopp för sina värderingar. De flesta journalister är vana vid att utsättas för rasistiskt hat när de publicerar vissa typer av artiklar. Men dödshoten var oväntade. Det var en väldigt allvarlig situation. Reportern blev rädd och försågs med personlarm och det gjordes en polisanmälan. Näthat är ett internationellt fenomen, men enligt Jonathan Lundqvist tycks det vara ett större problem i Sverige än i liknande länder i den västerländska sfären. Han tror att en förklaring kan vara att den svenska kulturen är så konsensusinriktad. – Det svenska samhället har blivit mer komplext och det finns en ökad pluralitet. Det gör att det blir svårare att sträva efter konsensus. I många andra kulturer är man mer van vid större spännvidd på åsikterna och en hätskare ton i debatten. Det kan göra att det finns en högre tolerans mot avvikande åsikter, man tar dem inte så personligt, och frustrationen över att någon tycker annorlunda exploderar inte i hat eller hot på nätet, säger han. Både Anna Gullberg och Charlotta Friborg tror att förklaringen till att näthatet mot journalister är så pass omfattande är att det blir allt vanligare att kommunicera via sociala medier. – Man skriver i affekt utan att tänka efter. Men det skriv42 SJÄLVCENSUR Flera av dem som vi har intervjuat anser att det näthat som drabbar journalister utmanar tryckfrihetsförordningens ställning. – Samhällsdebatten påverkas om vi får reportrar och andra skribenter som skräms till tystnad, säger Nils Funcke. Att självcensur redan är ett faktum visar TU:s undersökning från 2015 – 32 procent av alla journalister tvekar inför vissa former av publiceringar efter att de har blivit hotade och hatade. – Våra undersökningar visar att journalister som har blivit hotade undviker att bevaka organiserad brottslighet och flyktingfrågor. Självcensuren är ett stort hot mot tryckfriheten, säger TU:s vd Jeanette Gustafsdotter. Advokaten Nr 5 • 2016 na ordet har en otrolig sprängkraft och får en längre livstid än det som sägs. Det blir förödande när det flyktiga ordet hamnar i textform, säger Anna Gullberg. – Man har en känsla av att man är anonym bakom tangentbordet och glömmer nästan bort att det sitter en annan människa i andra änden och läser det som man skriver, tillägger Charlotta Friborg.