Advokaten 1
Fokus Tryckfrihetsförordningen 250 år Trots en de
l skönhetsfläckar förefaller tryckfrihetsförordningen vara en relativt välfungerade lagstiftning. xxxxxxxxx Den enda verkliga lösningen för att komma tillrätta med näthatet är enligt dem vi har pratat med att utbilda befolkningen i hur man ska uppföra sig på internet. – Vi måste prata med barn tidigt om hur man uttalar sig, säger Anna Skarhed. STÄRKT INTEGRITETSSKYDD Men i stället leder det omfattande näthatet mot journalister och publicister till att efterfrågan på stärkt integritetsskydd ökat – både från lagstiftaren och människor i allmänhet. – Frågor om stärkt skydd för integriteten har diskuterats i decennier. Nu tror jag att en sådan lagstiftning är på väg att komma till stånd. Näthatet har definitivt sänkt tröskeln för inkränkningar i tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen, säger Hans-Gunnar Axberger. Nils Funcke hör till dem som befarar att fler lagar och bestämmelser som stärker integriteten och samtidigt inskränker tryckfriheten begränsar den seriösa samhällsdebatten. – Det är två kommunicerande kärl. Ökar skyddet för den personliga integriteten minskar yttrandefriheten. Jag förespråkar inte att man tar bort bestämmelserna om förAdvokaten Nr 5 • 2016 tal och förolämpning. Men man ska vara oerhört försiktig innan man skärper dem. I den andra vågskålen ligger det som är vår livsluft, demokratins kännetecken – möjligheten för människor att yttra sig och våga delta i den offentliga debatten och säga vad de vill. Den värsta konsekvensen av skärpt integritetesskydd är att människor kommer att vara oinformerade om saker som de borde känna till, anser Anna Gullberg. – Medierna kan bli bakbunda och inte få samma möjligheter att granska makten. Det är oerhört allvarligt för demokratin, säger hon. I februari presenterades Gudrun Antemars så kallade näthatsutredning, där en rad lagförslag föreslås som ska skydda integriteten och samtidigt värna yttrandefriheten. – Förslagen är en reaktion på en samhällsutveckling där hoten mot enskilda och mot den personliga integriteten har ökat. De inskränkningar i yttrandefriheten som förslagen kan medföra svarar mot ett behov som jag uppfattar att många efterfrågar, säger Anna Skarhed. Bland de nya brott som föreslås finns ”olaga integritetsintrång”. Det innebär bland annat att det ska bli straffbart att sprida uppgifter om någons hälsotillstånd eller att någon utsatts för ett allvarligt brott. TRYCK- OCH YTTRANDEFRIHETSBROTT Tryck- och yttrandefrihetsbrotten kan delas in i fyra kategorier: l brott av beredskapsliknande karaktär (rikets säkerhet), till exempel landsförräderi, l brott med hemliga uppgifter, till exempel spioneri, l brott mot allmänna intressen, till exempel uppvigling och hets mot folkgrupp och l brott mot enskilda, till exempel förtal. Källa: Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter » 43