Advokaten 1
Fokus Tryckfrihetsförordningen 250 år inte bör få
användas till vilka provokationer som helst. känns ibland lite svåra att leva med.” Hans-Gunnar Axberger ker att det redan i dag finns ett helt batteri med bestämmelser som skyddar integriteten – förbudet mot förtal, förolämpning, ofredande och laga hot. Peter Danowsky beskriver det svenska polisväsendet som dysfunktionellt. – Det framstår ibland som en tillfällighet när polisen klarar upp brott. Hot, förtal, förolämpning och ofredande i nätmiljö är dessutom lågt prioriterat. Utredningen av den här typen av brott får inte ta mer än ett par månader. Om domen kommer några år efter det som inträffat får det varken någon avskräckande eller reparativ effekt. Om effektiviteten hos polis och åklagare höjdes skulle säkert färre ägna sig åt näthat, säger han. Björn Sellström, kommissarie på polisens nationella operativa avdelning (NOA), förklarar att mycket av det som går under benämningen näthat inte är olagligt utan subjektivt tyckande. Som exempel anger han att om man säger åt någon att ”gå och hänga sig” är det inte något brott. – Det är inget hot och handlar inte om ofredande. Det handlar om vad någon tycker att en annan person ska göra, säger han. Om flera personer skriver samma slags hatmeddelande Advokaten Nr 5 • 2016 till en person kommer personen i fråga förmodligen att uppfatta det som besvärande, men det är inte heller något brott. – Men om en och samma person säger samma sak hundra gånger till en viss person kan det vara ofredande, säger Björn Sellström. Om ett förtalsbrott konstateras är det polisen uppgift att ta redan på vem som ligger bakom uttalandet, som ofta görs anonymt på internet. En svårighet med att reda ut förtalsbrott på nätet är att bevisa vem som ligger bakom uttalandet. Med hjälp av datorns ip-adress leds polisen till en abonnent på ett internetabonnemang. Personen som abonnemanget är skrivet på kallas då normalt in till förhör. – Personen kan då exempelvis säga att det nog kan stämma att meddelandet har skrivits på hans eller hennes dator, men att någon annan måste ha skrivit det. Datorn kan ha lånats ut till flera personer och ägaren minns inte eller vill inte tala om till vilka, säger Björn Sellström. BEROENDE AV ANDRA Angående kritiken att polisen inte reder ut internetrela47 » Björn Sellström.