Advokaten 1
Fokus Tryckfrihetsförordningen 250 år » Jeanette
Gustafsdotter. terade brott tillräckligt effektivt säger Björn Sellström i en kommentar: – Vi är ofta beroende av andra parter. Om en misstänkt person säger ”jag har inte skrivit hatmeddelandet” har vi det att förhålla oss till. Vi kan ju inte piska fram sanningen ur folk. Vad är det som de vill att vi ska utreda? Ofta går det inte att med säkerhet koppla viss information till en särskild individ. De här brotten är ofta nästan omöjliga att reda ut, säger Björn Sellström. Förutom att det är svårt att utreda vem som ligger bakom hat och hot på nätet är det en stor utmaning för polisen att få ut information från utländska sajtägare, som till exempel Facebook, om vem som äger ett konto som hot har publicerats på. – I USA är yttrandefriheten så ”Påtryckningar har – Det sker fler id-kapningar än cykelstölder i Sverige. Ju mer information vi delar med oss om oss själva på nätet desto större är risken att någon får tag på den och missbrukar den. Men risken kan minimeras om man byter lösenord regelbundet, har virusskydd och använder sunt förnuft, säger han. De flesta av dem som vi har prafunnits i dåtid, de finns i nutid och de kommer att finnas i framtid. Vi måste erövra tryckfriheten gång på gång. Men vi kommer att klara det.” Jeanette Gustafsdotter långt framskriden att det ska otrolig mycket till för att vi ska få ut information om vem som har yttrat något. När vi berättar att vi utreder ett brott hänvisar företagen till amerikansk lagstiftning och säger att vi får vända oss till amerikansk domstol. Och det tar väldigt lång tid, säger Björn Sellström. Något som skulle kunna underlätta uppklarandet av Flest anmälningar rör ”hets mot folkgrupp” – vänd! 48 näthatsrelaterade brott är, enligt Björn Sellström, ett införande av elektroniska id-kort. – Fanns det krav på personlig elektronisk identifiering när ett inlägg ska göras skulle man få bort en del av hatet, säger Björn Sellström som samtidigt är medveten om att det inte är okomplicerat att införa ett sådant krav. tat med känner, trots de hot som finns mot den svenska tryckfriheten, ingen större oro för dess framtid. De tror att tryckfriheten kommer att värnas även framöver. – Men vi måste hela tiden vara på vår vakt. På nära håll – i Turkiet, Polen och Ungern – är det här rättigheter som makthavarna vill inskränka. Det kryper närmare oss, säger Anna Skarhed och uppmanar EU att agera. – Ska ett land i den europeiska unionen, som bekänner sig till fritt meningsutbyte och fri press, kunna byta ut domare och inte låta medierna fungera utan censur? Det känns som en helt orimlig situation, säger hon. Jeanette Gustafsdotter ser också med tillförsikt på framtiden för den svenska tryckfriheten. – Jag ser hoten och anser att det är oerhört viktigt att vi möter dem genom debatt, inlägg, remissvar, genom medverkan i utredningar och genom att vara aktiva i möten med ministrar. Påtryckningar har funnits i dåtid, de finns i nutid och de kommer att finnas i framtid. Vi måste erövra tryckfriheten gång på gång. Men vi kommer att klara det, säger hon. n Advokaten Nr 5 • 2016 »