Advokaten 1
Fokus Tryckfrihetsförordningen 250 år » Percy Bra
tt (till höger på bild) företrädde pingstpastorn Åke Green i ett mycket uppmärksammat mål. ”Juridiska frågor lyfts till principiella höjder” Kännetecknande för tryck- och yttrandefrihetsmålen är att de handlar om kärnfrågorna i ett fritt samhälle. A Peter Danowsky. dvokaterna Peter Danowsky, Ulf Isaksson och Percy Bratt har alla lång erfarenhet av tryck- och yttrandefrihetsmål. – Det handlar om viktiga värden i ett gott samhälle. Det är inte alla juridiska frågor som kan lyftas till principiella höjder. Det gör rättsområdet extra intressant, säger Peter Danowsky. Men det är inget stort rättsområde. Peter Danowsky uppskattar att ungefär tio tryck- och yttrandefrihetsmål handläggs varje år i Sverige. Merparten av dem rör förtal. Peter Danowsky och Ulf Isaksson företräder uteslutande mediesidan – dagstidningar såväl som landsortstidningar, filmbolag och tv-företag. De för därmed yttrandefrihetstalan. – Jag bestämde mig tidigt för att inte företräda enskilda mot medierna. Det utgår ifrån en uppfattning om att mediernas verksamhet är god, säger Peter Danowsky. En annan anledning är att undvika jävssituationer. Percy Bratt företräder däremot oftast den som anser Ulf Isaksson. 52 sig förtalad och för ansvars- och skadeståndstalan. Han företräder därmed äro– och integritetsskyddet. – I en tryck- eller yttrandefrihetsprocess är det oftast väldigt svårt att styrka en ekonomisk skada. Därför handlar det om ideellt skadestånd, att få upprättelse, säger han. Vid grovt förtal går det att få mellan 50 000 och 100 000 kronor som ideellt skadestånd. Bland hans huvudsakliga klienter finns politiker, idrottsmän och människor inom affärslivet och artistvärlden. Typiskt för tryck- och yttrandefrihetsmålen är att de i regel prövas av en lekmannajury med nio politiskt tillsatta ledamöter. (se s. 38–39) Fäller juryn den tilltalade prövas om ett yttrande- eller tryckfrihetsbrott anses föreligga även av domstolen. Jurysystemet gör att advokaterna måste kunna argumentera för sina klienter inför såväl lekmännen i juryn som juristdomarna. – Det är en sak som man måste tänka på hela tiden. Blir det för tekniskt kan det vara svårt att ha juryn med sig. Advokaten Nr 5 • 2016