Advokaten 1
Nyheter JO-kritik för felaktig handläggning av go
dmanskap och fullmakt Justitieombudsmannen (JO) kritiserar omsorgsnämnden i Södertälje kommun för felaktig hantering av frågor om godmanskap och fullmakt. En advokat är ombud för en person som är beviljad personlig assistans. Personens gode man hade lämnat en fullmakt åt advokaten att bland annat företräda henne inför kommunen i frågor om sociala insatser som till exempel rör personlig assistans och assistansersättning. I sitt yttrande till JO uppger omsorgsnämnden i Södertälje att det fanns flera skäl till varför fullmakten inte kunde godtas. JO uttalar sig i sitt beslut inte om huruvida fullmaktens giltighet är korrekt. JO konstaterar däremot att nämnden borde ha underrättat advokaten om den ansåg att hennes fullmakt inte längre kunde godtas. Något sådant besked hade inte lämnats till advokaten. En anledning till att nämnden inte ansåg att fullmakten var JO konstaterar att omsorgsnämnden i Södertälje borde ha underrättat advokaten om den ansåg att hennes fullmakt inte lägre kunde godtas. giltigt var att det i fullmakten stod att advokaten ska företräda den gode mannen och inte personen som beviljats personlig assistans. Enligt JO är uppdraget som god man personligt och den som förordnas har ansvaret för att huvudmannens behov och intressen tillgodoses. En förordnad god man anses därför inte kunna låta någon annan person ta över det övergripande ansvaret för ställföreträdarskapet genom till exempel en fullmakt. Det hindrar dock inte att en god man, som anser sig sakna tillräcklig kunskap och erfarenhet för att kunna tillgodose sin huvudmans intressen i en viss angelägenhet, har möjlighet att anlita någon att företräda honom eller henne. Den gode mannens förordnande utgör i sådana fall den yttersta gränsen för vilken behörighet som kan ges till den utomstående personen i fullmakten. Om en god man har utfärdat en giltig fullmakt för någon annan att företräda honom eller henne för huvudmannens räkning innebär det att det är ombudet som myndigheten ska ha både skriftliga och muntliga kontakter med under handläggningen, enligt JO. JO skriver i sitt beslut att det finns en generell osäkerhet hos omsorgsnämnden om hur myndigheten ska förfara i de fall en god man anlitar ett ombud för att tillgodose sin huvudmans intressen. Enligt JO ska myndigheter i de ärenden där det finns ett ombud med fullmakt i första hand vända sig till ombudet. Vidare konstaterar JO att omsorgsnämnden har hanterat frågor om godmanskap och fullmakter felaktigt i ytterligare två ärenden och att det finns allmänna kunskapsbrister hos förvaltningen. Arbetsmetoden dataavläsning ska utredas Regeringen har beslutat utreda om svenska brottsbekämpande myndigheter ska få använda arbetsmetoden hemlig dataavläsning. Internet och krypterade kommunikationskanaler är lättillgängliga kontaktytor för brottsplanering och utgör en plattform för terrorism. Den tekniska utvecklingen gör att det blir allt svårare för de brottsbekämpande myndigheterna att avlyssna kommunikation som de har lagstöd för att följa, men saknar verktyg för att komma Advokaten Nr 5 • 2016 åt, skriver regeringen i ett pressmeddelande. – Polisen kan i dag efter domstolsbeslut avlyssna fast telefoni, men när fler och fler av samtalen sker via digitala delvis krypterade appar blir polisens arbete svårare, säger inrikesminister Anders Ygeman i ett pressmeddelande. för att de brottsbekämpande myndigheterna ska kunna upprätthålla sin förmåga att bekämpa brott utreder regeringen nu frågan om hemlig dataavläsning. Utredare blir lagmannen vid Södertörns tingsrätt Petra Lundh. I uppdraget ingår bland annat att undersöka om hemlig dataavläsning behövs, om det är en effektiv metod för att bekämpa brott och hur den personliga integriteten ska skyddas. frågan utreddes redan för tio år sedan. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg var mycket kritisk till hemlig dataavläsning redan då och känner fortfarande en oro. – Hemlig dataavläsning är ett mycket, mycket ingripande tvångsmedel. Om man inför hemlig dataavläsning betyder det att man i princip kan följa en person i realtid dygnet runt. Om man ska genomföra så här ingripande inskränkningar i enskildas rättigheter och integritet förutsätter det att det är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle och att det blir effektivt. Det absolut svåraste blir att göra proportionalitetsbedömningen – att intrånget står i proportion till nyttan som det kommer att göra, säger Anne Ramberg. Uppdraget ska redovisas den 13 november 2017. 7 FOTO: TT