Advokaten 1
Nyheter Prövningstillstånd om rätt att förordna a
nnat biträde Migrationsöverdomstolen prövar frågan om särskilda skäl att frångå den enskildes önskemål om biträde. En 32årig man ansökte i december 2015 om uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket bedömde att han var i behov av offentligt biträde och mannen föreslog att en särskild advokat i Göteborg skulle förordnas. Migrationsverket avslog dock mannens begäran med i huvudsak motiveringen att den aktuella advokaten var fullbokad en lång tid framöver. Under 2016 förordnades advokaten i 98 ärenden av Migrationsverket, varav flera fortfarande handläggs. Från årets början har advokaten förordnats i ytterligare 80 ärenden. Migrationsverket ansåg inte att den begärda advokaten skulle kunna bidra till en effektiv process och därigenom skulle förorsaka fördröjningar och ett annat biträde förordnades i stället. 32åringen överklagade Migrationsverkets beslut till Förvaltningsrätten i Göteborg som dock gick på verkets linje och avslog överklagandet med motiveringen att advokaten ”inte i detta fall har kunnat avsätta erforderlig tid för att kunna utföra sitt uppdrag på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Det föreligger på grund härav sådana särskilda skäl som krävs för att frångå den asylsökandes önskemål om offentligt biträde”. Nu meddelar Migrationsöverdomstolen prövningstillstånd i frågan. CHRISTER DANIELSSON, ADVOKATSAMFUNDETS NYA ORDFÖRANDE ”Jag tror att processen har varit bra för samfundet” Advokatsamfundets nya ordförande Christer Danielssons vill få till stånd ett mer aktivt styrelsearbete. Grattis till ordförandeskapet, vad kände och tänkte du när du valts till ordförande på Advokatsamfundets fullmäktigemöte? – Glädje och stolthet. Det är ju en rätt stor sak att få förtroendet från kollegorna att vara ordförande i samfundet. Kanske särskilt efter den öppna process som den här gången föregick valet. För första gången i samfundets historia fanns det två kandidater till ordförandeposten, hur ser du på processen som har varit under våren? – Jag tror att processen har varit bra för samfundet. Det kan aldrig vara fel i en demokratisk organisation att det finns flera kandidater att välja mellan. Till det positiva hör också att jag tror att processen har ökat intresset för samfundets verksamhet. Det visade sig ju inte minst genom det stora deltagandet på avdelningsmötena under våren. Det här stora intresset gäller det nu att ta tillvara på ett bra sätt. Inte minst hoppas jag att yngre ledamöter ska tycka att det är värt att engagera sig i samfundet. Vad ser du som din viktigaste uppgift som ordförande? – Den viktigaste uppgiften initialt blir att få till stånd ett mer aktivt styrelsearbete. När jag kom in i styrelsen 2015 blev jag förvånad över hur få egna initiativ styrelsen tog och hur lite tid och kraft som ägnades åt framtidsfrågor. Styrelsemötena bestod till största delen av förvaltningsärenden och av att lyssna till rapporter från generalsekreteraren och andra tjänstemän. Min föregångare Bengt Ivarsson och jag påbörjade en omläggning under förra året och jag tänker fortsätta den linjen. Ska det vara någon mening med att ha en 20-mannastyrelse med ledamöter som kommer resande till Stockholm från hela landet måste styrelsen vara ett forum för öppen diskussion och beslut i frågor av betydelse för kårens framtid. – Jag har också ambitionen att hela styrelsen i högre grad ska delta i arbetet med viktigare remissvar. Att yttra oss över betänkanden, lagrådsremisser och andra förslag är en väldigt viktig del av samfundets verksamhet. Det är en kärnuppgift för oss att värna rättsstaten och rättssäkerheten. Den uppgiften fullgör vi framför allt i remissarbetet men också i den rättspolitiska debatten, där jag själv har ambitionen att vara aktiv, precis som Bengt Ivarsson varit. – Den viktigaste sakfrågan under de närmaste åren blir förstås arbetet med att rekrytera en ny generalsekreterare efter Anne Ramberg, som går i pension 2019. Vad har du för konkreta planer? – Det den nya vice ordföranden Eva-Maj Mühlenbock och jag har sagt, är att vi inledningsvis vill fokusera extra på frågor som gäller kårens yrkesintressen. Det handlar om sådant som hur digitaliseringen ska hanteras, hur advokaternas konkurrenskraft ska kunna stärkas i en alltmer konkurrensutsatt miljö och hur återväxten i advokatkåren utanför storstäderna ska förbättras. För att nämna några frågor. Vilka konkreta åtgärder det kan bli Domvilla när HD nekade advokat Hovrätten hade inte skickat över kostnadsräkningen till HD. Migrationsöverdomstolen ska pröva om det vid förordnande av offentligt biträde föreligger särskilda skäl att frångå den enskildes önskemål om ett visst biträde. 12 Det var domvilla när Högsta domstolen, HD, utan att ha haft tillgång till alla handlingar avslog en begäran om prövningstillstånd i ett brottmål och dessutom avslog försvararens begäran om ersättning för arbetet med överklagandet i mars i år. Det finner HD när den tar upp frågan på nytt efter att den tilltalade och försvararen klagade över grovt rättegångsfel. Den tilltalade får ändå inte prövningstillstånd, men advokaten får ersättning för sitt arbete efter HD:s förnyade prövning. Sedan den tilltalade mannen hade dömts sände försvararen in överklagande och kostnadsräkning till hovrätten. Men hovrätten skickade bara över den tilltalades egenhändiga överklagande till HD – inte de handlingar som advokaten hade givit in. Advokaten Nr 6 • 2017