Advokaten 1
Fokus Vårdnadsmål ntalet vårdnadsmål i domstol ha
r ökat kraftigt de senaste tio åren. 2006 inkom 2 822 vårdnadsmål som avsåg tvister mellan föräldrar till tingsrätterna mot 4 166 mål år 2015. Det motsvarar en ökning med 48 procent. Flera advokater inom familjerätten som Advokaten talat med berättar även att det blivit vanligare under samma period att klienter återkommer till dem med tidigare vårdnadstvister som återigen blossat upp. Ökningen av tvisterna beror på flera olika faktorer, menar Monica Felding, chefsrådman vid Malmö tingsrätt. Hon ledde den statliga offentliga utredningen (SOU 2017:6) – Se barnet! – som presenterade siffrorna i början av 2017 och som hade till uppgift att dels kartlägga och analysera orsakerna till att antalet vårdnadstvister har ökat så mycket som det gjort, dels utvärdera 2006 års vårdnadsreform. – Vi vet att de dispositiva tvistemålen under samma period har ökat med 30 procent. Det antyder att konfliktbenägenheten i samhället har ökat, att man är mer mån om att få rätt. Advokater vi talat med vittnar om att det blivit en högre konfliktnivå bland deras klienter, säger Monica Felding. En annan förklaring är ett alltmer jämställt föräldraskap där ingen förälder ger avkall på sina barn. Felding pekar också på just 2006 års vårdnadsreform som en orsak till den stora målökningen av vårdnadsmål i domstol. Utredningen har undersökt 139 domar som berör sammanlagt 215 barn Monica Felding. samarbeta när det skulle bedömas om gemensam vårdnad eller ensam vårdnad. – Det låter bra, men nu när vi tittat på detta ser vi att när föräldrarna kommer till domstol har ofta en av föräldrarna ett upplägg som visar att den andre inte kan samarbeta och radar upp olika situationer och omständigheter som visar att motparten inte kan samarbeta. Advokater har sagt att det då är svårt att vara på motsidan och att den förälder som vill visa på ett samarbete har väldigt lite att sätta emot en samarbetsovillig motpart, säger Monica Felding. Utredningen föreslår i stället att det vid bedömningen ”Väldigt många som kommer till mig uttrycker att de inte fick någon hjälp eller rådgivning hos Familjerätten. Jag upplever att många kollegor har liknande erfarenhet. Det är olyckligt att det blir så i inledningsskedet av en separation, då de flesta ännu inte grävt särskilt djupt i sina skyttegravar.” Eva Enetjärn där det fanns ett tvistigt yrkande om vårdnad om barn. – En förklaring till den kraftiga ökningen av tvister är att reformen gav domstolarna större utrymme att döma till ensam vårdnad, eftersom man såg att vid gemensam vårdnad fanns barnen kvar i föräldrarnas konflikt och det inte alla gånger var till barnets bästa. Så reformen har sannolikt medfört att fler föräldrar ser en möjlighet att få framgång med en talan om ensam vårdnad, säger hon. År 2014 dömde tingsrätterna till gemensam vårdnad i 33 procent av målen jämfört med 55 procent 2002. Eva Enetjärn. 26 GEMENSAMT ANSVAR Vårdnadsreformen tog även fasta på att domstolarna skulle fästa särskild vikt vid föräldrarnas förmåga att av vårdnadsfrågan ska fästas särskilt avseende vid föräldrarnas förmåga att ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet, i stället för som nu vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. – Det behövs inte samarbete i den meningen att föräldrarna träffas mycket, att de resonerar kring saker och ting. Kan man lösa frågor kring barnet via sms eller mejl så är det bra. Bara inte barnet drabbas. Det gäller att flytta fokus från föräldrarnas konflikt till barnet och barnets perspektiv, säger Monica Felding. Eva Enetjärn, advokat inom familjerätt i Norrköping som tidigare varit verksam som domare vid Nyköpings och Norrköpings tingsrätter, välkomnar utredningens förslag om att ändra lagtexten från samarbete till gemensamt ansvar. – Så som lagtexten uttrycker det i dag rörande förmåga att samarbeta upplever jag att det har blivit lite konfliktdrivande. Det händer att en part skapar situationer där den andre säger nej, vilket åberopas som ett bevis på oförmåga att samarbeta. Hur ska man definiera förmåga att samarbeta? Är det oförmåga till samarbete att aldrig ändra på tider, att inte gå med på val av samma skola som den andre? Jag tror och hoppas att formuleringen om gemensamt ansvar i frågor som rör barnet är bra, säger hon. För att vända utvecklingen med ökat antal vårdnadsmål samt förebygga föräldrars konflikter föreslår utredningen bland annat även följande förändringar: l Föräldrar som överväger att inleda en tvist om barn ska först vända sig till socialnämnden för ett obligatoriskt informationssamtal om vad bland annat en domstolsprocess innebär och om andra möjliga vägar att lösa konflikter på. Advokaten Nr 6 • 2017