Advokaten 1
Praktisk juridik Bolagsordningen som verktyg vid
reglering av Rättsverkningarna av reglering i aktieägaravtal och bolagsordning skiljer sig åt. Den som lämnar råd beträffande regleringen av aktiebolagsrättsliga förhållanden bör ha dessa skillnader klara för sig så att det lämpligaste verktyget kan väljas. I denna artikel beskrivs några aspekter av detta, med fokus på vägvalet mellan bolagsordning och aktieägaravtal och gränserna för vad som över huvud taget kan regleras i bolagsordningen. 1. BOLAGSORDNINGEN KONTRA AKTIEÄGARAVTALET Det finns i dag omkring 550 000 svenska aktiebolag.1 Alla dessa har en bolagsordning. Bolagsordningarna innehåller vad en bolagsordning enligt 3 kap. 1 § aktiebolagslagen ska innehålla, bland annat uppgift om firma, säte, verksamhetsföremål, aktiekapital och antal aktier, antal styrelseledamöter, räkenskapsår och hur kallelse till bolagsstämma ska ske. Dessutom finns det, såvitt avser reglering av äganderättsövergångar av aktier, hembudsklausuler i cirka 364 000 av bolagen, förköpsklausuler i 83 000 av bolagen och samtyckesklausuler i 22 000 av bolagen. Ytterligare en vanligt förekommande bolagsordningsklausul avser olika aktieslag och dessas rättigheter.2 En lista över ärenden som ska behandlas vid årsstämma förekommer också i många, förmodligen de flesta, bolagsordningar. Andra variationer är ovanliga. Samtidigt är det i fåmansägda aktiebolag mycket vanligt att ägarna mellan sig träffar aktieägaravtal. Ett aktieägaravtal, liksom avtal i allmänhet, binder som utgångspunkt endast avtalsparterna. Någon verkan i och för aktiebolaget anses aktieägaravtalsparterna inte kunna skapa.3 Den aktiebolagsrättsliga giltigheten av ett beslut i aktiebolaget påverkas inte av om ägare sinsemellan avtalat att beslutet skulle vara ett annat eller att ägarna skulle ha röstat på ett annat sätt än som skedde. Utgångspunkten är vidare att en aktieförvärvande tredje man, oberoende av god eller ond tro, inte är bunden av aktieöverlåtelsebegränsningar och andra föreskrifter i ett aktieägaravtal.4 En bolagsordningsföreskrift, däremot, har verkan i och för bolaget. Vad som anges i en registrerad bolagsordning anses vidare ha kommit till tredje mans kännedom och de i lagen anvisade formerna för reglering av förändringar i ägarkretsen (hembud, förköp och samtycke) har verkan även mot aktieförvärvande tredje män. Den aktieägaravtalsförfattare som vill gå grundligt tillväga kan mot denna bakgrund ha anledning att fundera över om bolagsordningen är en lämpligare plattform än aktieägaravtalet för reglering av något visst förhållande som avser aktiebolaget. Därmed är dock inte sagt att den ”normala” ordningen – en standardbolagsordning med en hembudsklausul och kanske även en förköpsklausul, men med övrig reglering placerad i ett aktieägaravtal – inte ofta har fog för sig. Traditionella argument som talar för aktieägaravtalsreglering – såsom att sådan reglering i vissa hänseenden är flexiblare och att den inte blir offentlig – gör sig alltjämt gällande. Det ligger också ett visst egenvärde i att inte vara för innovativ utan att hålla sig i huvudfåran om inte starka skäl talar för något annat. 2. VAD KAN MAN TA IN I EN BOLAGS ORDNING? Utgångspunkten för vad som kan regleras i en bolagsordning är väl värd att komma ihåg för en trygghetssökande bolagsordningsförfattare. Man behöver inte hitta uttryckligt stöd för sin reglering, bara avsaknad av förbud. Kort sagt, men något förenklat: allt som inte är lagstridigt är tillåtet.5 Två viktiga inskränkningar i bolagsordningsfriheten gäller dock: 1. Det är inte möjligt att genom bolagsordningsföreskrift sätta aktiebolagslagens minoritetsskyddsregler ur spel, till exempel att generalklausulerna inte ska gälla beträffande vissa beslut eller att vissa beslut ska få fattas trots att en i lagen föreskriven kvalificerad majoritet inte föreligger. 1 April 2017. 2 Reglering av aktiers och aktieägares ekonomiska rättigheter (stam och preferensaktier m.m.) behandlas dock inte i denna artikel. 3 Däremot kan aktiebolagsrätten innebära vissa begränsningar i vad parterna kan träffa avtal om med bindande verkan sinsemellan. 4 Se, för en diskussion om tänkbara undantag, Sjöman, Kontrollen över ägarkretsen och aktieägaravtalets verkan gentemot ondtroende aktieförvärvare, i Stattin & Strandberg (red.), Aktieägaravtal – ett symposium, 2017 (kommande), med vidare hänvisningar bl.a. till nya avgöranden av Högsta domstolen. 5 Jfr t.ex. 1 kap. 9 § i den finska aktiebolagslagen: ”I bolagsordningen får inte tas in föreskrifter som strider mot tvingande bestämmelser i denna eller någon annan lag eller mot god sed.” 40 Advokaten Nr 6 • 2017