Advokaten 1
Praktisk juridik aktiebolagsrättsliga förhållande
n 2. Det är inte möjligt att utan lagstöd förplikta en aktieägare (eller annan) genom bolagsordningsföreskrift, till exempel att ägare under vissa omständigheter ska tillskjuta kapital till bolaget eller respektera andra aktieöverlåtelserestriktioner än vad lagen tillåter (till exempel så kalllad lock-up eller drag along- och tag along-bestämmelser). Eftersom centrala komponenter i ett aktieägaravtal kan avse just 1 eller 2 är inskränkningarna väsentliga att känna till. Man kommer helt enkelt sällan hela vägen fram enbart med bolagsordningsreglering. Det brukar vidare sägas att en bolagsordningsföreskrift inte får vara så långtgående att den i praktiken förrycker funktionsfördelningen mellan bolagsorganen. EU-rättens diskrimineringsförbud och andra liknande restriktioner kan också kringskära formuleringsfriheten. Av lagmotiven framgår vidare att bolagsordningens bestämmelser inte får vara inbördes motstridiga (se även 27 kap. 2 § aktiebolagslagen). 3. KONTROLLEN ÖVER ÄGARKRETSEN Regleringen av vad som ska gälla vid förändringar i ägarkretsen har en särställning vid valet mellan aktieägaravtal och bolagsordning. För det första kan aktieägarnas samverkan i fråga om förvaltningen av ett visst aktiebolag vara personberoende eller beroende av en viss maktbalans, varvid ägarna redan av den anledningen har ett intresse av att kunna utöva ett inflytande över ägarförhållandena. För det andra har ägarna typiskt sett ett intresse av att så långt det är möjligt säkerställa att den i övrigt överenskomna samverkansordningen PRESENTATION Erik Sjöman är advokat, delägare i Advokatfirman Vinge samt ledamot av Aktiemarknadsnämnden och, sedan helt nyligen, Advokatsamfundets styrelse. Hans specialdiscipliner är aktiemarknadsrätt och aktiebolagsrätt. Han är författare bland annat till Hembud, förköp och samtycke – en kommentar till 4 kap. 7–36 §§ aktiebolagslagen (Wolters Kluwer, Gula biblioteket). En ny fjärde upplaga av kommentaren utkommer i september 2017. inte kan ställas på ända genom att aktier byter ägare och en ny ägare inte är bunden av samverkansordningen. Ett aktieägaravtal binder som sagt avtalsparterna, men – som utgångspunkt – inte en aktieförvärvande tredje man. Fullödigt skydd mot oönskade ägarförändringar kan därför inte åstadkommas enbart genom avtalsreglering. Lagstiftaren erbjuder i stället möjligheter för aktieägarkollektivet att kontrollera ägarkretsen genom bolagsordningsbaserade hembuds-, förköps- och samtyckesklausuler. Aktieöverlåtelser som sker i strid med en förköps- eller samtyckesklausul i bolagsordningen är ogiltiga. Den som förvärvar hembudspliktiga aktier får inte införas i aktieboken och får därmed inte utöva rösträtt för aktierna förrän hembudsförfarandet är avklarat. Det mycket utbredda bruket av hembudsklausuler i bolagsordningar torde ha två förklaringar. Den ena är att, före 2005 års aktiebolagslag, hembudsklausulen var den enda aktieöverlåtelsebegränsningsklausul som kunde tas in i en bolagsordning. Den andra förklaringen är att hembudsklausulen är den enda begränsningsklausul som kan träffa alla slags äganderättsövergångar avseende aktier. Förköps- och samtyckesklausuler kan bara träffa aktieöverlåtelser, enkelt uttryckt: köp, byte och gåva. Även om parterna väljer att huvudsakligen använda aktieägaravtalet som regleringsplattform är det av det sistnämnda skälet normalt en god idé att i vart fall ta in en hembudsklausul i bolagsordningen för att inte lämna några onödiga kryphål.6 Eftersom hembuds-, förköps- och samtyckesklausuler i bolagsordningen utgör undantag från den i 4 kap. 7 § aktiebolagslagen uppställda huvudregeln om aktiers fria överlåtbarhet, är bolagsordningsförfattaren hänvisad till att utforma klausulerna på det sätt som lagen anvisar. Reglerna i 4 kap. ger visserligen författaren vissa valmöjligheter och viss flexibilitet, men längre gående inskränkningar i den fria överlåtbarheten än vad som där medges är alltså inte möjliga. Det är till exempel inte tillåtet att i en bolagsordningsbaserad förköpsklausul föreskriva att den som lämnar förköpserbjudandet måste uppge till vem vederbörande avser att överlåta sina aktier. Det är inte heller möjligt att föreskriva att hembudsskyldighet ska inträda redan vid en aktieägares dödsfall eller om, till exempel, aktieägaren upphör att vara medlem i en viss förening.7 4. BESLUTSREGLERING Via bolagsordningen kan ägarna reglera förvaltningen av bolaget med 6 Ibland kan hembudsklausulen visa sig ha överraskande långtgående verkningar. I skiljedomspraxis har t.ex. förekommit att lösningsrätt har ansetts uppkommen redan genom att ett aktieöverlåtelseavtal har träffats, trots att tillträde till aktierna har varit villkorat av de lösningsberättigades avstående. Tolkningen kan ifrågasättas. 7 Se även strax ovan om drag along och tag alongklausuler. Advokaten Nr 6 • 2017 41 Aktieöverlåtelser som sker i strid med en förköpseller samtyckesklausul i bolagsordningen är ogiltiga. »