Advokaten 1
Praktisk juridik » Hur långt det är möjligt att m
ateriellt styra styrelsen genom bolagsordning sföre skrifter är dock inte alldeles klart. bolagsrättslig verkan (i stället för via avtalad röstbindning utan bolagsrättslig verkan), förutsatt att föreskrifterna inte strider mot lag. 4.1 BESLUT AV BOLAGSSTÄMMAN Styrelsen utses av bolagsstämman (8 kap. 8 § aktiebolagslagen). I bolagsordningen får dock föreskrivas att en eller flera ledamöter – till och med samtliga – ska utses på annat sätt. Vid bolagsstämmans val anses den vald som fått de flesta rösterna, så kallad relativ majoritet (7 kap. 41 § aktiebolagslagen). Det är tillåtet att i bolagsordningen ställa upp en annan beslutsregel, men bolagsordningen får inte föreskriva att det för giltigt val fordras fler röster än vad som följer av lagens krav på relativ majoritet. Absolut eller kvalificerad majoritet får således inte krävas och någon ovillkorlig rätt till styrelserepresentation kan inte heller tillförsäkras minoritetsaktieägarna på detta sätt. Föreskrift om proportionell valmetod kan dock tas in i bolagsordningen. Vill man, mer direkt, skapa rätt till minoritetsrepresentation får man begagna den nyssnämnda möjligheten att i bolagsordningen föreskriva att vissa ledamöter ska utses på annat sätt än genom val på bolagsstämman. Vid andra beslut än val krävs som huvudregel mer än hälften av de avgivna rösterna (7 kap. 40 § aktiebolagslagen). Utgångspunkten är dock att såväl skärpande som lindrande bolagsordningsföreskrifter tillåts (se andra stycket första meningen). Om lagen kräver kvalificerad majoritet – till exempel vid bolagsordningsändring (7 kap. 42 § aktiebolagslagen) – får majoritetskravet dock endast skärpas. Det finns inget principiellt hinder mot att föreskriva att ett visst beslut till och med kräver enhällighet. Ett sådant krav bakbinder dock bolagsorganen och bör normalt undvikas. En alltför långtgående reglering löper också risk att jämkas i händelse av rättslig prövning. Ytterligare en möjlighet att ta udden av majoritetsprincipen är att med stöd av 7 kap. 8 § aktiebolagslagen i bolagsordningen föreskriva rösträttsbegränsningar, det vill säga att en aktieägare endast får rösta för till exempel tio eller tjugo procent av det sammanlagda antalet aktier. För 42 införande av sådana begränsningar krävs dock särskilt kvalificerad majoritet (7 kap. 44 § första punkten aktiebolagslagen). Här kan även nämnas möjligheten att införa aktieslag med olika röstvärde (4 kap. 2 § aktiebolagslagen). 4.2 STYRELSENS BESLUTSFATTANDE Styrelsen är beslutför om mer än hälften av ledamöterna är närvarande (8 kap. 21 § aktiebolagslagen). Högre antal, men inte lägre, får dock föreskrivas i bolagsordningen. Som styrelsens beslut gäller den mening som mer än hälften av de närvarande röstar för vid sammanträdet (8 kap. 22 § aktiebolagslagen). Det anmärks dock också i lagtexten att annan majoritet får föreskrivas i bolagsordningen. Såväl strängare som lindrigare röstetalsregler än lagens är tillåtna i detta avseende. Precis som när det gäller stämmobeslut finns inget principiellt hinder mot att till och med föreskriva enhällighet. Det inger dock ofta betänkligheter att i någon större utsträckning på detta sätt ge enskilda styrelseledamöter möjlighet att blockera beslut. 4.3 INFLYTANDE ÖVER BESLUTS MATERIELLA INNEHÅLL Aktieägaravtal kan innehålla materiella föreskrifter om vad bolaget ska ta sig för. Beträffande sådana föreskrifter gäller, som redan diskuterats, att de inte har verkan i förhållande till bolaget och bolagsorganen. Vad särskilt gäller avtalsreglering som tar sikte på vad styrelsen i bolaget ska eller inte ska göra (reglering direkt på styrelse- eller ledningsnivå, inte röstbindning på ägarplanet) torde utgångspunkten vara att en styrelseledamot, som i egenskap av ägare förpliktat sig på visst sätt, inte ens kan drabbas av avtalsbrottspåföljder om han eller hon i sin egenskap av styrelseledamot agerar på annat sätt i styrelsen. När det gäller bolagsordningsreglering för motsvarande syften, är väl i och för sig utgångspunkten att ”allt” är möjligt så länge föreskriften inte strider mot lag. Hur långt det är möjligt att materiellt styra styrelsen genom bolagsordningsföreskrifter är dock inte alldeles klart. Bland annat anses som sagt den begränsningen gälla att funktionsfördelningen mellan bolagsorganen inte får förändras på ett mer grundläggande sätt. Den i varje bolagsordning obligatoriska föreskriften om föremålet för bolagets verksamhet (3 kap. 1 § första stycket 3 aktiebolagslagen) kan här vara av intresse. Bolagsorganens skyldighet att agera inom ramen för verksamhetsföremålet är uppställd till skydd för aktieägarna. Inget hindrar att aktieägarna går förhållandevis långt i att ange vad bolaget ska göra (och därmed, uttryckligen eller motsatsvis, vad bolaget inte ska göra). Till dess att föreskriften ändras är såväl styrelsen (jfr 8 kap. 41 och 42 §§ aktiebolagslagen) som bolagsstämman bundna därav, låt vara att förmodligen endast uppenbara överträdelser kan angripas. Nackdelen med en alltför snäv och detaljerad bestämning av verksamhetsföremålet är att detta kan förhindra eller i vart fall fördröja även ostridigt gynnsamma beslut som faller utanför den genom verksamhetsföremålet uppställda ramen. 5. BOLAGSORDNINGSREGLERINGENS BESTÄNDIGHET Det har här framhållits som en beaktansvärd nackdel att aktieägaravtalet ”bara” binder avtalsparterna. Att en viss överenskommelse faktiskt binder parterna, med endast de begränsningar som följer av avtalsrätten, är dock också ibland en fördel jämfört med vad som gäller beträffande reglering i bolagsordning. Antag till exempel att aktieägarna i ett bolag enats om att i bolagsordningen ta in en bestämmelse om att ett visst slags beslut inte får fattas utan att en viss eller vissa personer samtycker. Bestämmelsen har visserligen robusta aktiebolagsrättsliga verkningar som inte aktieägaravtalet har, men bolagsordningen kan närsomhelst ändras med, som huvudregel, två tredjedels majoritet (7 kap. 42–45 §§ aktiebolagslagen). Problemet gör sig gällande även i de fall parterna sökt skapa stadga åt ett avtalat upplägg med bolagsordningsbaserade överlåtelsebegränsningar. Även sådana begränsningar kan normalt tas bort eller lindras med vanlig bolagsordningsändringsmajoritet. Det är visserligen, som redan Advokaten Nr 6 • 2017