Advokaten 1
Debatt Ombud och muntlig förhandling Jur. kand. M
ilad Samadi har i sitt examensarbete genomfört en empirisk undersökning av förvaltningsrättspraxis som visar att mål med muntlig förhandling och biträde av juridiskt skolade ombud leder till en betydligt högre grad av bifall för den enskilde jämfört med skriftlig handläggning och mål där den enskilde inte företräds av ombud. Resultaten pekar på en rättssäkerhetsbrist genom att lika fall inte behandlas lika i förvaltningsdomstolarna. I artikeln ”Allas likhet inför lagen” i Advokaten nr 5 2017 årgång 83 redogjorde Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg för sina tankar kring den bristande rättssäkerheten i skatteprocessen. Hon påpekade bland annat att skatteprocessens nuvarande utformning, i kombination med frånvaron av juridiska ombud, leder till en bristande rättssäkerhet. Undertecknad vill med denna artikel presentera ytterligare ett bidrag till rättssäkerhetsdebatten genom fynden i min examensuppsats ”Muntlig förhandling i förvaltningsprocessen” från juridiska institutionen på Göteborgs universitet. Till grund för studien ligger en empirisk undersökning av över 6 000 förvaltningsrättsliga avgöranden, vilka i princip utgör samtliga avgöranden inom måltyperna socialförsäkringsbalken, socialtjänstlagen och skattemål vid Förvaltningsrätten i Göteborg under år 2015. Avgörandena undersöktes beträffande handläggningsform, förekomst av juridiskt skolade ombud och utgång. Muntlig förhandling i förvaltningsprocessen utgör ett komplement till huvudregeln om skriftlighet 44 PRESENTATION och syftar till en bättre utredning i målet samt till att främja ett snabbt avgörande. Sedan Sveriges anslutning till Europakonventionen följer också rätten till en muntlig förhandling av Europadomstolens tolkning av rätten till en rättvis rättegång. I praktiken godkänner förvaltningsrätterna generellt sett alltid muntliga förhandlingar på begäran av en enskild. Undersökningen visade Milad Samadi är biträdande jurist på WERKS Advokater i Göteborg. att muntlig förhandling inom måltyperna socialförsäkringsbalken och socialtjänstlagen leder till bifall för den enskilde i 22 respektive 35 procent av fallen jämfört med 12 respektive 11 procent bifall vid skriftlig handläggning. En tänkbar förklaring till att muntliga förhandlingar är så fördelaktiga för den enskilde i mål enligt socialförsäkringsbalken och socialtjänstlagen, bortsett från att det främjar utredningen i målet, är de sympatier som följer av att domstolen träffar och hör personen som är föremål för överklagandet i stället för att döma över ett personnummer. Avseende skattemålen visade sig skillnaderna i utfallen mellan muntlig förhandling och skriftlig handläggning vara försumbara. Däremot påvisade undersökningen att i de fall den enskilde företrätts av juridiskt skolade ombud, så som advokater, jur. kand., bolagsjurister och revisorer så ledde 26 procent av avgörandena till bifall jämfört med 15 procent bifall när den enskilde i stället företrätt sig själv. Resultaten visar således att utfallet i skattemål ledde till den enskildes fördel i nästan dubbelt så hög utsträckning när Skatteverket möter ett kvalificerat ombud jämfört med när staten processar mot den enskilde. Lika stark fördel har den enskilde i mål enligt socialförsäkringsbalken och socialtjänstlagen när det hålls muntlig förhandling. Det studien indikerar ger en tydlig bild av att det är betydande skillnader på andelen bifall genom muntlighet och juridiska ombud. Det ligger i empiriska studiers natur att slutsatserna är behäftade med osäkerhet beroende på studiens utformning och resultatens tolkning. Denna studie är inget undantag och en möjlig felkälla är just att andra bakomliggande faktorer, exempelvis att juridiska ombud tar sig an mål med bättre förutsättningar för framgång, också i själva verket är det som leder till bifall. Att undersöka ämnet vidare för att utesluta andra tänkbara Advokaten Nr 6 • 2017