Advokaten 1
Debatt i förvaltningsprocessen bakomliggande fakt
orer kan utgöra en god framtida forskningsmöjlighet. I denna studie talar dock det stora antalet undersökta avgöranden för att det är sannolikt, rent statistiskt, att det bland sorteringen på handläggningsform och för förekomst av juridiska ombud finns lika stora andelar mål med exempelvis långtgående yrkanden, små yrkanden, bra bevisning, dålig bevisning och så vidare. Följaktligen är det sannolikt att avgörandena är lika beträffande sakomständigheterna och att skillnaden mellan dem ligger i sorteringen på handläggningsform, förekomst av ombud och bifall. Det är vidare svårt att hitta andra rimliga förklaringar som skulle kunna förklara fynden. Avgörandena är hämtade från en förvaltningsrätt, under ett år och inom tre måltyper. Urvalet är gjort på grund av studiens begränsade omfattning. Det finns dock inget om talar för att år domstolen eller dess domsaga år 2015 skulle vara annorlunda i något avseende, tvärtom strävar domstolarna efter en enhetlig tillämpning av lagen och det är vidare rimligt att anta att Förvaltningsrätten i Göteborg som landets nästa största förvaltningsrätt är representativ. Dessutom talar resultaten klart och tydligt för en skillnad i andelen bifall till fördel för muntlighet och förekomst av ombud. Det är med beaktande av felkällorna därför rimligt att anta att studiens generaliserbarhet är sådan att slutsatserna är tillämpbara även på andra förvaltningsprocesser. JURIDISKA OMBUD LYSER MED SIN FRÅNVARO Av 4 666 avgöranden enligt socialförsäkringsbalken och socialtjänstlagen förekommer juridiska ombud i 210 stycken. Den enskilde, ofta i en särskilt utsatt situation, är därmed Advokaten Nr 6 • 2017 generellt sett utlämnad till de svenska förvaltningsmyndigheternas ”objektivitets- och utredningsplikt”. Det kan emellertid ifrågasättas i vilken utsträckning dessa plikter innebär en tillräcklig rättssäkerhet för den enskilde. Med hänsyn till det låga antalet juridiska ombud i måltyperna socialförsäkringsbalken och socialtjänstlagen är det svårt att dra statistiskt säkerställda slutsatser beträffande ombudens effektivitet, även om det fåtal undersökta avgörandena med juridiska ombud visat sig leda till avsevärt högre andel bifall jämfört med utan. Sannolikt känner många enskilda inte heller till möjligheten att yrka på muntlig förhandling och bortsett från juridiska ombuds direkta påverkan på bifallen kan deras närvaro dessutom leda till högre antal muntliga förhandlingar, vilket i sig ökar den enskildes möjligheter att få bifall till sin talan. EKONOMISKA INCITAMENT Juridiska ombud förekommer dock mer frekvent i skattemål. Av 1 134 undersökta skattemål förekom juridiska ombud i 349 stycken. Valet mellan att företrädas av ett ombud eller inte kan föregås av en kalkyl med den ekonomiska kostnaden som ett skattetillägg innebär, processkostnaderna och bifallsfrekvensen. Eftersom skatteförfarandelagens regler om rätt till ersättning för ombudskostnader tillämpas restriktivt även vid bifall så blir rätten till en rättvis prövning avhängig den enskildes ekonomiska förmåga. I måltyperna socialförsäkringsbalken och socialtjänstlagen kan det rimligen antas att den enskilde inte tillhör de mest ekonomiskt resursstarka. Eftersom förekomsten av juridiska ombud leder till bifall i avsevärt högre utsträckning och ombudskostnader nästan aldrig ersätts så innebär det att rättssäkerheten är förbehållen bara vissa. RÄTTSSÄKERHET Den enskildes möjligheter att tillvarata sin rätt och rätten till en rättvis rättegång begränsas dels genom förvaltningsprocessens skriftliga handläggningsform och dels genom att den enskilde generellt sett inte får ersättning för sina ombudskostnader. Varken handläggningsformen eller förekomsten av juridiska ombud ska påverka frågan om bifall eller avslag i en rättslig process. Som studien visar är sannolikheten för en enskild att få bifall till sin talan nästan fördubblad genom muntlig förhandling i mål enligt socialförsäkringsbalken och socialtjänstlagen eller genom ett juridiskt ombud i skattemål. Därmed innebär det relativt sett fördelaktiga utfallet i ett mål med muntlig förhandling eller genom ett juridiskt ombud, att lika fall i bemärkelsen lika sakomständigheter leder till olika utfall. Det är just skillnaderna som utgör en betänklighet som blir problematisk ur ett rättssäkerhetsperspektiv genom en olik behandling av lika fall, vilket utgör ett argument i rättssäkerhetsdebatten. För om utgångspunkten är rättssäkerhet i bemärkelsen att lika fall ska behandlas lika, så innebär skillnaderna att förvaltningsprocessen inte är fullt rättssäker. Muntlig förhandling och närvaro av juridiska ombud är därför av avgörande betydelse för att öka rättssäkerheten och öka kretsen som får en faktisk möjlighet att ta tillvara sin rätt i förvaltningsprocessen. Milad Samadi Biträdande jurist, WERKS Advokater, Göteborg 45 Resultaten visar således att utfallet i skattemål ledde till den enskildes fördel i nästan dubbelt så hög utsträckning när Skatte verket möter ett kvalificerat ombud jämfört med när staten processar mot den enskilde.