A6:an 1
"Jag gillar att dyka upp utklädd så att folk knap
pt känner igen mig" – MAGNUS CARLSSON –D et här blir en bra dag, vi har konsert ikväll och sen ska vi ha kräftskiva. Vi har spelningar varje dag just nu och det är det bästa jag vet att vara ute och spela live. Jag bokar själv och har förtvivlat försökt få in Huskvarna Folkets Park eftersom jag älskar det stället och dessutom har massor av småländsk släkt, berättar Magnus Carlsson när han förstått att samtalet kommer från Jönköping. Magnus Carlsson själv är född och uppvuxen i Stockholm och porten till musiklivet var Söders hippaste krogar där han jobbade som ung. Weeping Willows bildades av ett gäng stammisar och kollegor från restaurang Kvarnen, med en uttalad målsättning att ”spela de sorgligaste låtarna någonsin”. Debutalbumet, Broken Promise Land, släpptes 1997 och hyllades av såväl namnkunniga musikkritiker som förälskad publik. I våras, 22 år senare, släppte de sin nionde fullängdare Tomorrow became today och den som lyssnat kan vittna om att det karaktäristiska vemodet finns kvar. Men i gott sällskap av framtidshopp och kärlek. – Vi var lite teatraliska där i början. Vi ville sticka ut och då var det bra att vara lite extrema men sedan har vi ju blivit äldre, fått barn och livet har förändrats, säger Magnus Carlsson. Numera försöker vi vara ärliga, jag skriver fortfarande om livet men det är ju faktiskt inte bara sorgligt. Jag tycker snarare att det i dessa dagar med mycket sorg och katastrofer är viktigt att sprida pepp och predika kärlek. Under de två decennier som har gått sedan Weeping Willows startades har Magnus Carlsson även hunnit släppa två egna album på svenska samt två jazzplattor med kompbandet The Moon Ray. Han har även turnerat med Håkan Hellström och samarbetat med ett antal svenska artister. Och den som sett filmerna Callgirl och Gentlemen (i regi av Magnus kompis Mikael Marcimain) har säkerligen också noterat hans skådespel. – Det är jätteroligt att spela in film men jag är ju ingen riktig skådespelare. Men jag gillar att dyka upp utklädd så att folk knappt känner igen mig och får sitta och fundera på om det verkligen var jag, skrattar han. Magnus Carlsson verkar vara just en gentleman; artig, classy och stilsäker som få. Influenserna kommer från Elvis, Frank Sinatra och Morissey och märks även musikaliskt. Är du modeintresserad? – Oh ja, jag går på jättemånga visningar, har spelat på flera och dessutom är min fru i modebranschen. Jag är väldigt insyltad och jag gillar det. Jag har alltid tyckt att kläder hänger ihop med musik. De är en del av scenframträdandet, jag gillar att ge publiken känslan av att bandet klätt upp sig för deras skull. Jag klär mig likadant privat som på scenen men det gör inte alla i bandet. Själv har jag alltid varit en klassisk 60-talsman, inspirerad av mod, soul, preppy och jazz. När jag skulle intervjua dig sa någon ”nämen, det är ju han som är så dyster” men det verkar inte stämma… – Haha, det där är ju en bild av mig och det är bra att folk har den, att jag verkar allvarlig och seriös. Men livet har ju alla färger, så är det ju för oss alla. Sedan ligger det i våra egna händer att göra något bra, att göra bra saker och inte vara en idiot. Parallellt med att Weeping Willows är på turné med nya plattan syns Magnus Carlsson i TV-programmet Så mycket bättre tillsammans med Jill Johnsson, Danny Saucedo, Lisa Ekdahl, Little Jinder och Tommy Nilsson. – Det var en ära att få frågan, det är en grej jag velat bocka av från listan sedan länge. Jag är väldigt glad att jag var med och jag fick tolka nästan alla låtar jag ville. Vi som var med hade otroligt kul tillsammans, vi var med om samma rymdresa och blev väldigt sammansvetsade. Ja, som man blir när man umgås 19 timmar om dygnet i tio dagar i sträck. Och att få sin egen dag där andra tolkar ens låtar var förstås väldigt hedrande. Fortsätter ni att umgås efter programmet? – Ja, det tror jag absolut. Vi har kontakt och just nu går alla runt och är spända på hur de ska klippa ihop allt. Det blir spännande att se resultatet. Vi återkommer till det där vemodet, då programmet tyvärr har kantats av sorg då en av deltagarna, Freddie Wadling, dog i början av sommaren, en vecka innan inspelningen skulle börja. – Freddie var en vän och han har alltid varit en sann inspiratör för mig. Jag vet att han verkligen skulle ha velat vara med i programmet, det är konstigt hur livet kan bli ibland. Men vi har pratat med hans nära och kära och bestämt att vi gör ett hyllningsprogram. Vi gör hans dag precis som han hade tänkt den, tolkar hans låtar, gör hans aktiviteter och äter den mat han bestämt. Så han är med på sätt och vis. 2016 | A6:AN 3 15