Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ledare: Historien ger oss rätt
Sten Skrivet i sten: Hotellflärd, Sienanomineringa
r, cocktailbord i diabas mm
Sten Stenbrottet: Alböke
Sten Intervju: Lena Strand
Sten Projekt: Brunkebergstorg
Sten Tema förtätning: Stadskampen
TEMAREPORTAGET FÖRTÄTNINGEN I ett projekt på KTH
i Stockholm har Urbio sparat lokal sprängsten på en remsa, som bildar ett spännande glapp mellan annars statiska huskroppar. Urbio försöker hitta en annorlunda estetik i stadsmiljön. Det finns ännu starka föreställningar om vad man förväntar sig i en stadsmiljö: hårdgjort, kantsten runt planteringar, en traditionell ordning. – Vi försöker i stället jobba med gröna Emily Wade. fogar, mera diffusa kanter där vegetationen kan gå in i stenen. Vi arbetar med gradienter i vegetationen, tar in vilda arter som kan ha mer ekologisk relevans och mer variation på planteringsytorna. I Urbios verksamhetssystem har man skrivit in att svensk eller nordisk sten ska användas. – Vi får ofta stå på oss när vi har skrivit Om de kan göras smarta med högre grad av flexibilitet, ökad kvalitet och fungera i en sammankopplad struktur då klarar vi en förtätning, säger Emma. Problemet är hastigheten i byggandet och att enskilda intressen ska vägas mot allmänna. – Det är ett kortsiktigt och individuellt perspektiv som råder. Det är viktigt att lägga energi och omsorg på platser där många uppskattar att vara eller måste befinna sig, säger Emily. P å Landskapslaget arbetar man efter en riktlinje kallad ”Det allmänna först”. I varje projekt slår man tidigt fast de urbana grundvärdena, kopplingar, lokalklimat och integration. – Man måste börja där och inte i de individuella behoven. Det måste till robusta strukturer i grunden. Tänkandet grundas i den europeiska traditionen med den grekiska agoran, mötesplatsen och torget som platsen för demokratin. De tidlösa håller än, men städerna poserar. Att skapa starka stadsvarumärken genom signaturbyggen tycks i dag minst lika viktigt som att bygga bra och miljösmarta bostäder för många. Kanske spökar Miljonprogrammet. Alla är nervösa för problematiska förstäder som smutsar ner stadsglansen. – När man bygger så mycket som i dag är det ett allmänt hot att de gemensamma kvaliteterna får stryka på foten. Högre hus kastar skuggor över allmänna platser och försämrar lokalklimatet. Intresset att 20 få in fler bostäder gör samtidigt att många andra människor får en sämre miljö, säger Emily. I kärnan av begreppet kvalitet finns hållbarheten, men också känslan i materialen. Här är natursten en självklarhet. Landskapslaget arbetar mycket med offentliga rum och ser att det i dag läggs mycket större fokus och investeringar på kommunikationsnoder som resecentrum och omstigningsplatser. – Apropå ”vackrare vardag” är det viktigt att man här får in material som uttrycksfullt skiftande och hållbar sten. Det är stor skillnad i upplevelsen och kvaliteten och hållbarheten är mycket högre. Emma Simonsson betonar stenens tålighet. I tätare stadsmiljöer blir slitaget större. Det är i dag lättare för arkitekterna att argumentera för natursten före betong som slits annorlunda, utan samma patina och måste bytas ut tidigare. – Natursten har en poesi och detaljering. Det ligger en omtanke bakom natursten, att någon bryr sig om miljön, säger Emma, som gillar den råkilade stenen, med dess skuggeffekter. – I många Stockholmsprojekt finns befintliga stenhällar. Vi kämpar för att få bevara bergknallarna för att de berättar om det ursprungliga landskapet med riktningar, istidsspår, gångar och mineraler. Vi vill gärna spara sprängsten från plats för att använda den som täckytor och få samma stenskiftningar. in svensk granit i ett projekt. Det lilla tillägget ”eller likvärdigt” måste med i beskrivningen av konkurrensskäl. Vill beställaren kapa kostnader kan det hända att det likvärdiga blir en billig kinesisk sten, med negativa miljöeffekter och tveksamma arbetsförhållanden som konsekvens. För att garantera svensk sten i projekten är därför en noggrann beskrivning av kvaliteten nödvändig. E mily och Emma önskar sig åter - bruk av natursten. Emma fun derar på ett slags Blocket för sten. – Alla letar efter återbruk i dag. Jag tror att stenindustrin skulle kunna bidra på flera sätt. Dels kunde man återbruka spillmaterial direkt på byggena, dels finns det mycket sten som plockas bort, men som kunde förädlas, säger hon och fortsätter: – Traditionellt har sten som inte varit tillräckligt homogen i form, struktur eller färgskiftningar ratats i produktionen, vilket är slöseri med ändliga resurser. Om vi i stället kan se variation och oregelbundenhet som en estetisk kvalitet får vi bättre nyttjandegrad. Emily och Landskapslaget har arbetat med det jättelika projektet Förbifart Stockholm, där det har sprängts mycket berg som sedan krossats och använts till byggen. Hon önskar att man hade kunnat skapa en råvarukedja där stenen hade förädlats lokalt. – Hela tiden försöker vi kolla in sten som går att återbruka. Den är en del av
Sten Projekt: Karl XI & Stortorget
Sten Projekt: Times Square
Sten Projekt: Storskogstorget
Sten Projekt: The Garden
Sten Projekt: Kistefos/Vägen till stillhet
Sten Krönikan: Tulsa Jansson
Sten Småsten: Brandskydd & fasader
Sten Forskning & fakta: Nya rön om markbeläggning
Sten Fråga Kurt & Kai: Skötsellråd mm
Sten Marknaden: Annonser
Sten Sveriges Stenindustriförbunds medlemmar