WE 1
1:2018 | GOD SÄKERHETSKULTUR SCAS TOOL BOX Inom r
amen för Zero finns ett antal delprojekt, varav Toolbox är ett av dem. Toolboxen består av ett antal verktyg som ska vara vägledande i arbetet med Zero. 1. Ledningens engagemang. 2. Kritiska rutiner (livräddande rutiner). 3. Riskbedömning. 4. Skyddsorganisation. 5. Årliga hälso- och säkerhetssamtal. 6. BBS – Beteendebaserad säkerhet. 7. Rapportering och utredning. 8. Kompetens. 9. Funktionell ordning och reda . 10. Nödlägesberedskap. 11. Självskattning och revision. 12. Organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö. »Här hade vi det mesta redan på plats, men vi skrev ändå ned det. På bruken hade vi kommit längre än på sågverken och hyvlerierna. Vi såg exempelvis att skyddskommittéerna inte alltid drevs av de högsta cheferna på enheterna. Ansvaret kunde vara delegerat till andra. Det var inget bra signalvärde när vi nu har bestämt oss för att sätta säkerheten främst. Våra chefer måste vara engagerade för att visa att vi tycker att det är viktigt«, säger Magnus Karlsson. BBS – Beteendebaserad säkerhet Ett annat viktigt kapitel i handboken är BBS - beteendebaserad säkerhet. »Här jobbar vi brett på alla enheter med att föra in ett coachande system med en bra dialog om säkerhet mellan medarbetare och kollegor. Syftet är att lära sig om risker genom att utifrån ett lärande perspektiv samtala på ett moget och återkopplande sätt – inte för att hitta fel eller rätt. Det här är en säkerhetskulturresa genom coachande samtal. När det blir OK att tala om säkerheten kommer det långsiktigt att förbättra säkerhetskulturen«, säger Magnus Karlsson. 22 Kompetensen i fokus Kompetens med fokus på arbetsmiljöutbildning är ett annat viktigt verktyg i arbetet med att skapa en säker arbetsplats. »Samtliga anställda ska ha genomgått SSG Säkerhetskörkort eller motsvarande och personer i arbetsledande ställning ska ha utbildning i SAM Systematiskt Arbetsmiljöarbete, Riskanalys, SIA/PIA/ TRIA/SKIA, samt de kritiska rutinerna. Dessutom ska en årlig säkerhetsaktivitet, till exempel en säkerhetsdag, arrangeras. Individuell kompetensbedömning avseende arbetsmiljö tas också årligen upp i det årliga medarbetarsamtalet.« Nödlägesberedskap Utbredd kunskap och planering ska därutöver finnas bland alla medarbetare om nödlägesberedskap. »Om det som inte får hända ändå händer, hur tar vi vara på det? Varje enhet måste ha en organisation och planering för detta. Om någon får hjärtattack på jobbet eller om något går sönder, så blir det lätt stressigt och vi får ett nödläge. För sådana situationer ska det finnas en nödlägesplan, så att allt hanteras på ett professionellt sätt. Planen ska omfatta rutiner för organisation, larmning, första hjälpen, utrymning och återsamling, kommunikation internt och externt samt krishantering »Varje enhet måste ha en organisation för nödlägen.« MAGNUS KARLSSON, SCA TIMBER