WE 1
1:2018 | GOD SÄKERHETSKULTUR FÖR HÖG SÄKERHET KRÄ
VS EN GOD FÖRETAGSKULTUR För att en god säkerhetskultur ska kunna utvecklas krävs en god företagskultur. Stödjande organisationer tenderar att ha färre olyckor, bättre teameffektivitet, fler innovationer och ett högre säkerhetsklimat än de som inte har det. »Vi behöver känna mening i det vi gör, känna oss respekterade av andra och respektera oss själva. Om arbetet kan ge förutsättningar för detta minskar inte bara risken för ohälsa, då bidrar arbetet till hälsa«, säger Marianne Törner, forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborgs universitet. TEXT: CARL JOHARD ILLUSTRATION: MATTIAS KÄLL Intresset för frågor kring säkerhetskultur och säkerhetsklimat har med viss branschvariation och olika fokus varit stort och ökande inom industrin under det senaste decenniet. »Inom forskningen gör vi en distinktion mellan säkerhetskultur och säkerhetsklimat, där säkerhetsklimatet utgör de synliga effekterna av säkerhetskulturen. Medlemmarna i en arbetsgrupp observerar vad som händer och sker i organisationen, det vill säga vad chefer och arbetskamrater uttrycker och gör. Utifrån detta skapar gruppen en gemensam tolkning av vad som är värderat på arbetsplatsen. Det bidrar till sociala normer, som vägleder människors beteenden. Kulturen är djupare och mer trögrörlig och ändras inte i en handvänd4 ning, men genom att påverka säkerhetsklimatet är det möjligt att påverka kulturen på längre sikt. Att förändra säkerhetsklimatet är en viktig del i arbetet med att motarbeta arbetsolyckor«, säger Marianne Törner, forskare vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet. Begreppet säkerhetsklimat definieras som arbetsgruppens gemensamma uppfattningar och tolkningar av organisationens policy, procedurer och praktik i relation till säkerhet. Ett gott säkerhetsklimat bidrar till att individerna tar ansvar för säkerheten. De tar egna initiativ och engagerar sig personligen för att skapa säkerhet. Är säkerhetsklimatet dåligt är risken stor att man tar genvägar och inte engagerar sig i säkerhetsfrågor. »När de anställda inte tar ansvar för säkerheten kan detta bero på tidsbrist eller att de inte får någon respons när de tar upp problem. Om de kvantitativa kraven i arbetat ökar, så att de anställda inte tycker sig kunna göra sitt jobb på ett bra sätt, kan detta leda till att meningsfullheten i jobbet utarmas. Man känner sig toppstyrd och exploaterad. På det sättet uppstår värdekonflikter, som kan vara väldigt stressande«, säger Marianne Törner. TVÅ TYPER AV SÄKERHETSBETEENDE Medarbetarna vill gynna organisationens mål om de har vettiga arbetsförhållanden, känner tillit till sin chef och har arbetskrav som går att hantera, goda arbetsresurser och en god gruppsammanhållning.