Advokaten 1
Reportage Säker epost HUR KOMMUNICERAR SVERIGES
ADVOKATER ELEKTRONISKT MED DOMSTOLARNA? EU-kommissionen kartlägger hur advokater kommunicerar elektroniskt med domstolarna. På önskemål av kommissionen har Sveriges advokatsamfund skickat ut en länk till ett frågeformulär om elektronisk kommunikation till alla ledamöter i samfundet. Webbformuläret innehåller också frågor om annan användning av elektroniska verktyg i den nationella rättsprocessen. EUkommissionen behöver svar senast den 15 november. Det finns olika delförklaringar till att det spretar mellan olika domstolar i hur de arbetar med säker e-post, och att säker e-post används i liten utsträckning vid domstolarna i Stockholmsområdet. att Domstolsverket författar generella riktlinjer för alla Sveriges domstolar. Widebeck konstaterar även att när e-posten infördes på domstolarna för ett tiotal år sedan fanns inte säker epost. Och det kan på vissa domstolar finnas en uppfattning av att det som fungerade då fungerar även i dag. Ytterligare en delförklaring till att det spretar handlar om att för domstolar är själva dömandet kärnverksamheten, men inte säker e-post. – Vår kärnverksamhet, dömandet, ska fungera glimrande, vi ska döma rätt och snabbt, förtydligar Widebeck som menar att frågor som säker e-post inte alltid är högt prioriterat. På ett liknande sätt som med personuppgifter. Frågorna är relativt nya, rör it, är inte de centrala i domstolarnas administrativa arbete och hamnar därför lite i skymundan, säger Magnus Widebeck och fortsätter: – Det är först när det går helt galet, som man uppmärksammar att det där borde vi nog inte ha gjort. När man Advokaten Nr 8 • 2017 har skickat något sekretessbelagt med vanlig e-post och det har kommit fel. Man skickar till en person med snarlik adress så blir det helt fel. Det är en rysare och sådant som inte ska inträffa. hetsnivåer som finns och när vilken av nivåerna ska användas, och vilka typer av handlingar som då kan skickas. Samma snabbguide används av Uppsala tingsrätt än i dag. Barketorp menar att det hos vissa HANDLAR OM SERVICENIVÅ En annan tingsrätt som arbetat medvetet med frågan är Uppsala tingsrätt. Som ny lagman vid tingsrätten 2015 upplevde Catarina Barketorp att epost inte var ett lika naturligt verktyg som på hennes tidigare arbetsplatser Södertörns tingsrätt och Solna tingsrätt, där parter och ombud i flera år kunnat få domar och liknande på epost i stället för via papperspost. – Många ombud vill kunna läsa en dom i datorn eller i sin telefon. Om de vi har att göra med vill använda e-post måste vi ställa upp på det så långt vi kan och får. Det handlar om att ha en servicenivå, säger Catarina Barketorp. 2015 togs därför en snabbguide eller lathund fram till tingsrättens handläggare för att visa vilka säkerMagnus Widebeck. domstolar kan finns en överdriven oro för säkerhetsrisker när det handlar om elektronisk kommunikation, och att de därför kanske krypterar mer än vad som egentligen är nödvändigt. Hon säger att hon har förståelse om advokater och biträdande jurister tycker att det borde finna en enhetlig policy för hela domstolsväsendet kring hur säkerhetsnivåerna för krypterad e-post ska tillämpas. – För våra kunder – parter och deCatarina Barketorp. ras ombud – vore det väl utmärkt om det fanns en gemensam linje bland domstolarna inom denna och kanske flera andra frågor också. Vi försöker nog alla hitta en bra tillämpning, men visst vore det väl önskvärt om man kunde enas om en sak som denna, säger hon. n 21