Advokaten 1
Fokus Digitala rättskällor » ”Möjligen går det at
t komma fram snabbare och därmed dra ner kostnaderna med bättre sökmotorer och artificiell intelligens […]. Men där är vi inte än.” Peter Danowsky Ett återkommande problem för advokater och biträdande jurister är också att informationsföretagen som regel bara publicerar den senaste upplagan av den juridiska litteraturen. – Rättsdatabasleverantörerna har ingen form för att Peter Danowsky. hantera tillgången till äldre upplagor. När en ny upplaga läggs ut försvinner den gamla. Eftersom äldre upplagor efterfrågas måste biblioteket både köpa in den fysiska boken och betala licensavgift för den digitala boken eftersom den ofta uppdateras oftare och snabbare där, berättar Bitte Wölkert, bibliotekarie på Juridiska biblioteket i Stockholm, beläget i Advokatsamfundets källare. Men även ny litteratur kan bli problem för låntagare som söker sig till Juridiska biblioteket eller något annat bibliotek för att slippa hålla sig med egna boksamlingar. – Antalet böcker som bara publiceras som e−böcker ökar. För bibliotek som Juridiska biblioteket som har externa låntagare som vill låna böcker är det ett problem eftersom dessa böcker inte kan lånas ut, konstaterar Bitte Wölkert. De digitala böckerna är inte heller alltid så användarvänliga. Advokat Henrik Olsson Lilja efterlyser bland annat bättre sökfunktioner, ökad snabbhet och större enkelhet. INGEN BESPARING Även om advokatbyråerna betalar för tjänster som privatpersoner knappast har tillgång till kan advokaterna märka att även klienterna tar till sig den ökade tillgången på juridisk information. – Det kan vara att någon letat upp att man kan få en påföljd på ett år, medan jag suttit och pratat om två år. Med det ökar kraven på mig som jurist. Det tycker jag är ARTIFICIELL INTELLIGENS Artificiell intelligens, eller AI, innebär att datorn får härma det mänskliga tänkandet och själv lära sig av de problem som ska lösas. Man utnyttjar alltså datorns förmåga att snabbt gå igenom stora mängder data för att låta den hitta samband och ”se” mönster på ungefär samma sätt som en människa skulle göra. Det kan handla om till exempel mönsterigenkänning, bild analys eller talförståelse. En form av AI kallas maskininlärning. Datorn får då själv pröva sig fram till ett sätt att lösa det problem som presenteras. I djup maskininlärning har man tagit ytterligare ett steg och låter datorn själv skapa program för att lösa problem. AI används redan i dag i juridiska sammanhang, bland annat i form av sökverktyget ROSS. ROSS beräknar sannolikheter utifrån mönster i stora datamängder, och testas av ett flertal advokatbyråer i USA. Ställda inför att gå igenom 11 miljoner dokument i ett stort miljömål valde advokatbyrån Bassi Edlin Huie & Blum i Kalifornien att använda ett automatiskt dokumentgranskningssystem i stället för att outsourca uppgiften. Byrån vann målet, och fick dessutom priset Legaltech innovation award. I ett forskningsprojekt har en AI-försedd dator gått igenom underlagen för 584 domar i Europadomstolen. I fyra fall av fem, 79 procent, kom datorn fram till samma beslut som domstolen. Uppfattningarna om hur mycket av det juridiska arbetet som kan hanteras med hjälp av AI varierar. Alla som är insatta i området är dock eniga om att AI kommer att förändra advokaters och juristers arbete. 30 bra, säger brottmålsadvokaten Henrik Olsson Lilja, som dock konstaterar att han, som en följd av den ökade kunskapen hos klienterna, ibland får ägna en hel del tid åt att förklara rättsläget. Henrik Olsson Lilja tror generellt att digitaliseringen av rättsinformationen har varit klienterna till gagn. – Jag tycker väl att de får bättre hjälp, förutsatt att du är en duktig advokat på att ta fram information. Och så är det inte motiverat längre att ta enorma kostnader för vissa utredningar när du så lätt kan få fram det. Klienterna vet ju också det. Man kan tänka sig att klienterna tänker att ”varför ska vi betala för det här, det var ju inget svårt”, säger han. Och affärsjuristen Petter Hetta känner igen just det tänkta resonemanget. – Klienterna vet att vi har digitala rättskällor och då förväntar de sig att man ganska snabbt ska kunna få fram och svara på vad de bedömer vara enkelt, säger Petter Hetta, som ibland får argumentera och förklara att även om informationssökningen i sig går snabbt så tar den juridiska analysen av materialet fortfarande tid. Advokat Peter Danowsky ser tydligt att bolagsjuristerna hänger själva med och har samma informationskällor som advokatbyrån. – I grunden tycker jag att allt det där är bra. Ju bättre utbildad klienten är, desto mera kvalitet kan man också ge som advokat, fastslår han. Advokaten Nr 8 • 2017