Advokaten 1
Fokus Digitala rättskällor samma arbetssätt med d
en digitala litteraturen, säger Ann-Christin Karlén. Ett annat viktigt skäl till att ha kvar de fysiska biblioteken är att de digitala informationstjänsterna, så som också de intervjuade advokaterna konstaterat, som regel saknar äldre versioner och upplagor av dokument och litteratur. Problemet riskerar att förvärras när allt mer litteratur nu enbart ges ut i digital form. – Ny digital litteratur finns i dagsläget inte tillgänglig alls i äldre digitala versioner. Om en lagkommentar slutar tryckas och därefter endast uppdateras elektroniskt, så skrivs den gamla texten över, så att den tidigare versionen inte längre finns kvar, säger Carolina Landys. Informationsspecialisterna har många synpunkter på de olika digitala informationstjänsterna som byrån behöver. De efterlyser tydlighet och struktur i tjänsterna. Ann-Christin Karlén tror att hon och hennes kolleger ibland kan uppfattas som jobbiga av leverantörerna. – Det har ju bland annat att göra ”Den här professionen tror jag kommer att bli en väldigt EN VIKTIG RESURS Att information finns så lätt tillgänglig genom några knapptryckningar på datorn är förstås en stor fördel, men det kan också göra att jurister slarvar. Ann-Christin Karlén har fått instruktioner från byråns ledning om att vara särskilt noggrann när hon utbildar juniora jurister eftertraktad resurs, om man förstår hur den ska användas.” Carolina Landys med vår bakgrund som bibliotekarier. Vi ställer höga krav på hur de benämner olika saker, att det tydligt framgår vilken version som visas och när informationen senast uppdaterades, säger hon. Jobbiga eller inte så upplever informationsspecialisterna att de är uppskattade och efterfrågade på advokatbyrån. – Den här professionen tror jag kommer att bli en väldigt eftertraktad resurs, om man förstår hur den ska användas, förutspår Carolina Landys, och får medhåll av informationsspecialisterna. – Jag tänker att tillsammans är vi och juristerna ganska och sommarnotarier i informationssökning. – Man har märkt att en del av rättsutredningarna inte håller lika hög kvalitet som tidigare, för att de nya främst använder sig av de lättast tillgängliga källorna och digitala resurserna, förklarar Ann-Christin Karlén. oslagbara, säger Ann-Christin Karlén, och fortsätter: – Dessutom har vi också kunskapen om att utvärdera källor. Vi kan kvalitetsgranska nya aktörer och informationskällor utifrån vår samlade erfarenhet och överblick. Det har juristerna varken tid, möjlighet eller kunskap till. n Ann-Christin Karlén. Enkät: Så svarar informationsföretagen – vänd! i verksamheten Sonja Lindroos, head of ICT & systems på Roschier JURIDISKA BIBLIOTEKET I STOCKHOLM Juridiska biblioteket har en boksamling på närmare 50 000 volymer svensk och utländsk litteratur. Förutom böcker finns tidskrifter, en stor samling offentligt tryck och tillgång till flera svenska och utländska rättsdatabaser. Biblioteket drivs av en stiftelse med ändamål att främja rättsvetenskaplig forskning. Juridiska biblioteket är öppet för alla som avlagt svensk juristexamen och juridikstuderande. Advokater och advokatbyråer får låna böcker, andra får läsa på plats. Böcker kan också skickas till advokater utanför Stockholm. Juridiska biblioteket har följande databaser: l Karnov, abonnemang på alla tjänster i svenska Karnov. l Karnov, dansk juridisk basinformation inkl. Ugeskrift for retsvæsen med rättsfall från Højesteret (1867-) och domar från Sø- og Handelsretten. l LovdataPro, juridiskt material från Norge. Lagstiftning, förarbeten, praxis, juridiska artiklar i fulltext och EU-rätt. l Zeteo, juridisk basinformation med lagkommentarer, nyhetstjänsten Zeteo nyheter, tidskrifterna Svensk skattetidning, Juridisk publikation, Svensk juristtidning. Ej elitteratur. Biblioteket ligger i Advokatsamfundets hus på Laboratoriegatan 4 i Stockholm. Advokaten Nr 8 • 2017 35 » Elisabeth Ejemyr.