Advokaten 1
Praktisk juridik har tillkommit på grund av missn
öje med storbyråns problem med intressekonflikter. Det finns naturligtvis andra bakomliggande orsaker också. Och om man lägger örat ordentligt till rälsen kan man förnimma att det för närvarande skakar ganska påtagligt i delägarleden i mer än en av de stora, och i flera av de mindre, byråerna, så vi kommer tveklöst att få se ytterligare förändringar på marknaden fram över. Kanske redan i närtid. Innan jag vänder perspektivet på denna spaning för att blicka in i framtiden är det på sin plats att först måla upp en bild av hur advokatbranschen i Sverige i allmänhet och den affärsjuridiska byråvärlden i synnerhet ser ut i verkligheten. Min tes är att endast en del av advokaterna och en ganska liten del av advokatbyråerna är involverade i den utveckling mot ett ökat affärsmässigt tänkande som ostridigt pågår. 3 ADVOKATBRANSCHEN I SVERIGE För att sätta in frågan om branschens utveckling mot ett större fokus på den egna affärsverksamheten i ett lite mer konkretiserat sammanhang finns det således skäl att belysa hur advokatbranschen egentligen ser ut. 3.1 DEN SVENSKA ADVOKATBRANSCHEN I ALLMÄNHET I Sverige fanns vid årsskiftet 2016/2017 drygt 5 200 (aktiva) advokater (varav knappt 1 600 kvinnor)1 . På de svenska advokatbyråerna fanns vid samma tid knappt 1 900 notarier, det vill säga biträdande jurister som inte var advokater2 (varav drygt 1 000 kvinnor). Andelen kvinnor bland de unga juristerna på advokatbyråerna är hög och har under senare år ökat. En av den affärsjuridiska branschens kanske viktigaste frågor är hur man ska få kvinnorna att stanna kvar i yrket och göra karriär. Andelen kvinnliga delägare på de svenska affärsjuridiska advokatbyråerna är besvärande låg och utvecklingen under senare tid övertygar inte. Den här viktiga frågan är alldeles klart värd en egen diskussion, i synnerhet eftersom det förstnämnda förhållandet, att andelen kvinnor bland de unga juristerna på byråerna är hög, utan tvekan utgör en viktig potential för byråernas positiva utveckling. Om branschen och byråerna blir bättre på att ta tillvara den kraft och kompetens som de unga kvinnorna besitter, vilket måste ske genom att verksamhetens attraktionskraft gentemot dem ökar, en anpassning, således, till de kvinnliga delägarnas behov, kommer det ökade inslaget av kvinnliga delägare att ha positiv betydelse för utvecklingen. Ökad jämställdhet i viktiga verksamhetsorgan, såsom styrelser och ledningsgrupper, leder till ökad lönsamhet. Det är en numera etablerad sanning som McKinsey och andra publicerat vetenskapliga rapporter om. Det är ett faktum. Eller, som Hans Rosling sa om en motsvarande företeelse: ”Det här är ingen jävla åsikt.” Detsamma gäller ökad etnisk mångfald i ledningspositionerna. Den enda information jag har tillgång till när det gäller advokater och notarier med utländsk bakgrund härstammar från Novus-enkäten från 2012. Där framgår det att cirka fem procent av de som besvarade enkäten är födda utomlands och cirka 14 procent av de svarande hade minst en förälder född utomlands. Andelen födda utomlands var dubbelt så hög bland notarierna jämfört med advokaterna. Hälften av de utlandsfödda notarierna kom från länder utanför Europa. Den nu pågående Novus-enkäten kommer förhoppningsvis att visa någon trend när det gäller mångfaldsfrågan. Min icke empiriskt grundade känsla är att man kan skönja en begynnande motsvarande utveckling i den här delen som vi sett när det gäller kvinnliga jurister. Och det är naturligtvis bra om det är så. Totalt fanns i Sverige vid senaste årsskiftet cirka 1 850 advokatbyråer3 På den största4 advokatbyrån var . över 400 jurister verksamma och den omsatte knappt 1,4 miljarder kronor under 2016. Den 30:e största byrån hade 30 verksamma jurister och omsatte drygt 70 miljoner kronor. Totalt på de 30 största byråerna var cirka 2 850 jurister verksamma, varav cirka 1 150 notarier. Det betyder att 40 procent av landets jurister verksamma på advokatbyrå tillhörde någon av de 30 största byråerna och att drygt 60 procent av notarierna var anställda vid dessa byråer. Den andra dryga hälften (60 procent) av de svenska juristerna (advokaterna och notarierna) var således fördelade på de drygt 1 800 byråerna som inte var bland de 30 största byråerna i landet. Av dessa cirka 4 250 jurister var cirka 750 notarier. Den typiska advokatbyrån, eller medianbyrån om man så vill, i Sverige består av en jurist. Det finns knappt 1 200 sådana advokatbyråer. På övriga cirka 600 byråer fanns det i genomsnitt lite drygt en notarie per byrå. Notarierna var naturligtvis ojämnt fördelade mellan dessa byråer och om man vidgar begreppet stora advokatbyråer till att omfatta de 50 största byråerna finner man ytterligare nästan 200 notarier bland de tillkommande 20 byråerna. Då har man räknat in ett antal byråer med inte fler än 10 jurister. I realiteten fanns det ingen notarie på de allra flesta av de byråer som består av två jurister, utan en- och tvåmansbyråerna består i de allra flesta fall av en eller två advokater. De allra flesta av Andelen kvinnliga delägare på de svenska affärsjuridiska advokatbyråerna är besvärande låg och utvecklingen under senare tid övertygar inte. 1 En stor del av informationen i artikeln är hämtad från Advokatsamfundets egen statistik och från Affärsvärldens årliga presentation (rankning) av de svenska advokatbyråerna i Konsultguiden. Den senare bygger i stor utsträckning på information som byråerna själva tillhandahåller. 2 Jag använder i den här artikeln begreppet ”notarie” för att beteckna en jurist som inte är advokat men som är anställd på advokatbyrå. Begreppet ”biträdande jurist” använder jag synonymt med ”icke delägare”, vilket innebär att det omfattar både advokater och notarier. 3 Med advokatbyrå menas en verksamhet som tillhandahåller klienter juridisk rådgivning, d.v.s. en verksamhet som klienterna uppfattar som sin motpart i uppdragsavtalet. Det finns betydligt fler advokatbolag, vilket bl.a. hänger samman med att många byråer har en ägarstruktur som innebär att varje delägare har ett eget advokatbolag som äger en andel av advokatbyrån. Sådana ägande advokatbolag räknas inte som advokatbyrå i den här meningen. 4 Jag mäter storlek i förhållande till byråernas årsomsättning. Den största byrån är störst både mätt som antal jurister och årsomsättning och på samma sätt är det med de sex största byråerna. Därefter finns inget sådant samband. Advokaten Nr 8 • 2017 41 »