Hemma i HSB 1
I utsatta områden känner fler sig otrygga i sin b
oendemiljö. E nligt en färsk undersökning som Sifo har gjort på uppdrag av HSB känner en stor majoritet av befolkningen – 94 procent – sig mycket eller ganska 94 % trygga i sitt bostadsområde. Men 6 procent känner sig otrygga. Av dessa uppger nästan sex av tio att orsaken är brottslighet i närområdet, drygt två av tio anger dålig belysning på kvällar och nätter och en av tio säger att nedgångna fastigheter eller tråkig utemiljö orsakar känsla av otrygghet. De som bor i hyreslägenhet känner sig otrygga i något högre grad än boende i bostadsrätt eller villa. I Brottsförebyggande rådet, BRÅ:s nationella trygghetundersökning (avser 2017–2018) angav nästan tre av tio att de känner sig mycket eller ganska otrygga utomhus i det egna bostadsområdet kvällstid. Det skiljer sig dock mellan olika bostadsområden, och just otryggheten kvällstid är över 50 procent i vissa särskilt utsatta områden. ”Särskilt utsatt område” är polisens definition av ett område med parallella samhällsstrukturer, med hög koncentration av kriminella och där invånarna är obenägna att delta i rättsprocesser. År 2019 klassades 22 områden i Sverige som särskilt utsatta, och samtliga finns söder om Dalälven. ... känner sig ganska eller mycket trygga i sitt bostadsområde Anders Lago är förbundsordförande för HSB, och tidigare i 13 år kommunstyrelsens ordförande i Södertälje – en kommun som har utsatta områden. Han anser att man får gå långt tillbaka för att förstå utvecklingen. – I slutet av 1970- och början av 1980-talet stod många bostäder i miljonprogrammet tomma och sedan har de aldrig lyft sig. I stället har de blivit hem för personer med låga eller inga inkomster och genomströmningen av boende har varit hög, säger han. Peter Esaiasson, professor vid GöteAnders Lago 3 av 4 anser att bättre belysning under kvällar och nätter skulle öka tryggheten i området. Lika många menar att ökad närvaro av polis eller ordningsvakter skulle öka tryggheten, och 20 procent skulle vilja se ett bättre socialt nätverk mellan de boende. borgs universitet som forskar om demokrati, är författare till boken Förorten – ett samhällsvetenskapligt reportage som behandlar frågor som integration och utsatta områden. Han konstaterar att det i debatten finns två förklaringar till att det ser ut som det gör i en del områden. – Vissa anser att det handlar om strukturell diskriminering, andra om att det finns stora skillnader i de boendes förutsättningar jämfört med i andra områden. Båda förklaringsmodellerna är korrekta, och frågan är hur man viktar dem. Min bild är att de faktiska omständigheterna, det vill säga de boendes förutsättningar, överväger, säger han. HEMMA I HSB 2.2020 41 FOTO: MAGNUS GLANS