Nordens Tidning 1
Föreningen Norden idag TEXTER: HÅKAN SÖDERBERG OC
H STEN FELDREICH Föreningen Norden fyller 100 år. En förening som startade när första världskriget kastade sin skugga över de nordiska länderna och behovet av att hjälpa och stödja varandra blev nödvändig. Av nödvändigheten blev en dygd och nu 100 år senare lever det nordiska samarbetet i högre grad än någonsin och blicken är dessutom starkt riktad mot framtiden. I det samarbetet är Föreningen Norden ett ständigt nav. Eller så är det som Britt Bohlin, rådsdirektör i Nordiska rådet uttrycker saken ”Föreningen Norden är vår folkrörelse, vi ansvarar för det parlamentariska.” På de följande sidorna har vi talat med samtliga riksdagspartier, ett antal föreningar och organisationer om allt det arbetet som pågår och planeras. Vi börjar med Ann Linde, ny minister för nordiska frågor sedan den nye regeringen tillblivelse i januari. Som ser framemot sitt jobb och inte minst möjligheter att få samarbeta med Föreningen Norden. ”VIND I SEGLEN FÖR NORDISKT SAMARBETE” – Föreningen Norden är vår folkrörelse, vi ansvarar för det parlamentariska. Så uttrycker sig Britt Bohlin, rådsdirektör för Nordiska rådet, om 100-årsjubilaren. 2019 är också året där Sverige innehar ordförandeskapet i Nordiska rådet. Ett år att se fram emot eftersom det nordiska samarbetet har god vind i seglen enligt Britt Bohlin. – Jag skulle nog vilja påstå att nordiska samarbetet fått en renässans. Vi står inför en rad viktiga utmaningar, inte minst klimatfrågan och där kan Norden bidra med mycket. DE SVÅRIGHETER som EU-länderna har, med Brexit för Storbritannien och medlemsländer som Ungern och Polen där bland annat mediefriheten ifrågasätts och hotas är sådant som också kan stärka Norden. – Det finns utmaningar men jag tror att Norden kan ses som en trygg hamn. Vi ser också ett stort intresse från andra länder att samarbeta med oss. De baltiska länderna har vi mycket samarbete med sedan tidigare, men exempelvis så besökte Storbritanniens premiärminister Theresa May vår senaste session. Även i Norden finns en del motsättningar. Inom nationerna och kanske i viss mån emellan dem också? – Visst finns det olika uppfattningar, vi kan inte tycka exakt lika i alla politiska debatter. Men vi har en stark gemensam värderingsgrund. Forskning visar också att det som är utmärkande för nordbor i stor utsträckning är tillit, att arbetsmarknaden, sjukvården och så vidare fungerar som det ska utan mutkultur, säger hon. HON ÅTERKOMMER också till Föreningen Nordens betydelse för det nordiska samarbetet. – Det har kommit många goda idéer från Föreningen Nordens medlemmar som vi är mycket glada och tacksamma för. Vi ser det som vår folkrörelse, säger hon. Britt Bohlin ser fram emot Nordiska Rådets ordförandeår. – Ja det blir ett spännande år. Vi kommer att lyfta att rösträtten fyller 100 år, jämlikhet och jämställdhet kommer att vara huvudfrågor, Vi hoppas också kunna ta bort ytterligare ett antal gränshinder, avslutar hon. FÖRENINGEN NORDEN 100 ÅR 7 FOTO: LÄNSSTYRELSEN I JÄMTLAND