Nordens Tidning 1
att visa om de klarar jobbet. Den som har problem
med de värderingar som genomsyrar nordens välfärdssystem får snabbt reda på konsekvenserna. – Om Muhammed säger att han inte kan ta ett jobb där chefen är kvinna, ja då säger vi att han får lyfta den frågan med sin socialsekreterare. Men med den inställningen kan han inte vara kvar hos oss, på den punkten måste vi vara väldigt tydliga. Bristfälliga språkkunskaper däremot ser han sällan som något problem. – Jobbet går först, svenskan lär man sig på arbetsplatsen. Självfallet är SFI (Svenska för invandrare) en viktig utbildning, men ibland tar vi helt enkelt bort ”När vi ber arbetsgivare beskriva sina drömanställda så är det personer som de "vet kan passa in i teamet". Arbetsgivare väljer helt enkelt den som är mest lik de själva, inte nödvändigtvis den som har bäst utbildning eller meriter för jobbet.” "den onödiga svenskan" för att få folk att snabbare komma i jobb. Generellt sett är förstås språkutbildning en central komponent för att få ut fler på arbetsmarknaden i snabbare takt. Några som redan på 00-talet tänkte i nya banor på det här området är kommunerna i Stockholms län genom sitt samarbete kring Svenska för yrkesutbildade (Sfx). I dagsläget finns kurser för elva olika yrkesområden. – Undervisningen i svenska måste individanpassas, säger Sam Yildirim, utvecklingsledare på länsstyrelsen som organiserar utbildningarna. Och själva yrkesutbildningen måste in från början, den kan inte vänta tills personen uppnått en viss nivå på sin svenska. Bägge sakerna måste ske parallellt. DEN VIKTIGASTE aktören för att få fler invandrare i jobb är ju varken staten eller kommunerna – viktigast är den enskilde arbetsgivaren som fattar beslutet att välja någon som nyligen kommit till landet istället för en infödd som kan språket och alla koderna. Jon Rogstad, forskningsledare på norska Fafo, har länge studerat arbetsgivarnas attityder: 28 nordens tidning nr 1 | 2019 – Det är självfallet upprörande när Ahmed berättar att han sökt 400 jobb och inte kommit till en enda intervju. Och visst kan bortsållningen av Ahmed i vissa fall bero på rasism. Men Ahmed kan mycket väl ha kommit väldigt nära att bli intervjuad i många fall, i slutändan väljer arbetsgivaren ändå personer från den egna kultursfären. Han menar att vi måste förstå arbetsgivare som tvekar inför att anställa någon från en annan kultur. Att göra en dålig rekrytering är dyrt. – När vi ber arbetsgivare beskriva sina drömanställda så är det personer som de "vet kan passa in i teamet". Arbetsgivare väljer helt enkelt den som är mest lik de själva, inte nödvändigtvis den som har bäst utbildning eller meriter för jobbet. Därför understryker Jon Rogstad hur viktigt det är att inte se integrationen på arbetsmarknaden som något som kan lösas på arbetstid, det är ett arbete som måste pågå dygnet runt. När fler människor med olika kulturell och språklig bakgrund träffas i frivilligorganisationer, i skolan, i grannskapet, i politiken så blir det mer naturligt att också anställa människor med annan härkomst än en själv. – Det handlar om ett långsiktigt arbete med många inblandade. Att bara säga till arbetsgivare att de bör omfamna mångfalden är ingen framkomlig väg, de flesta arbetsgivare ser mångfald som något problematiskt. När det är konkurrens om jobben missgynnas alltså invandrare – att många invandrare trots allt fått jobb i Norden på senare år beror till stor del på högkonjunkturen. När arbetsgivare är i akut behov av personal så blir det mindre viktigt vilken kultur eller vilket land som den arbetssökande kommer ifrån. GÅR INTEGRATIONEN SNABBARE om invandrare bosätter sig i glesbygden istället för i storstäderna? Det är en mångfacetterad fråga. Å ena sidan kan det vara tuffare att bo långt från heta arbetsmarknadsregioner, många som kommit till glesbygden flyttar därifrån i brist på jobb. Å andra sidan tyder forskning på att integrationen går snabbare i glesbygden, att det är lättare att få kontakt med infödda där – glesbygden saknar enklaver där människor från en viss språkgrupp bor och umgås med varandra. – Det är rationellt att integrera migranter i glesbygden, konstaterar forskaren Hjördis Rut Sigurjónsdóttir vid Nordregio. Det handlar ju om bygdens överlevnad. Hon konstaterar att det är lättare att få kontakter och lära sig språket på mindre orter där alla känner alla. Den fördelen överväger nackdelen att de mindre samhällena inte alltid har möjlighet att erbjuda den större stadens ofta mer omfattande och varierande språkundervisning. – Men livet är ju så mycket mer än språkstudier och jobb, det är ju allt det vi gör på vår fritid. Det lokala och frivilliga engagemanget för att integrera invandrare är ovärderligt. En annan avgörande faktor som flera på konferensen lyfte fram är själva inställningen till invandrare bland ledande politiker och chefstjänstepersoner i kommunerna. Om de ger signalen att invandringen är av godo, då fungerar också integrationen bättre. Forskning visar att attityder som sipprar ner i organisationen har effekt i alla led. Ett exempel är finländska Närpes i ”Men livet är ju så mycket mer än språkstudier och jobb, det är ju allt det vi gör på vår fritid. Det lokala och frivilliga engagemanget för att integrera invandrare är ovärderligt.” svenskspråkiga Österbotten, som redan på 1980-talet bestämde sig för att invandring var något positivt som skulle bidra till att den dominerande grönsaksbranschen kunde hitta personal. Och mycket riktigt: den stora invandringen är ett viktigt skäl till arbetslösheten idag stannat på tre procent i kommunen. – Det visar också att det är fullt möjligt med integration på ett minoritetsspråk, säger Kristina Wikberg, direktör vid Finlands kommunförbund. Med kunskaper i svenska öppnas ju också en stor arbetsmarknad i övriga Norden. Det är tråkigt att se hur våra svenskspråkiga skolor i Helsingfors nästan inte har några invandrare alls. Ett annat exempel på en kommun med visionär ledning är jämtländska Åre, en av de svenska kommuner som fått allra flest i arbete på kortast tid. För kommunstyrelsens avgående ordförande Peter Bergman (S) är inflyttningen en fråga om tillväxt: