MIN JAKT det exakta antalet djur på marken utan e
ndast skall betraktas som ett index för att se om stammarna går upp eller ner sett över tid. Därför kunde jag egentligen bara räkna på den öppna delen av marken. Helst ska man räkna precis när det börjar spira på fälten. Senare, när det börjar växa inne i skogen är det betydligt svårare, för att inte säga omöjligt att göra relevanta räkningar. Fast egentligen är det inte relevant om det finns 1.000 eller 1.300 djur, tycker Dan. Det intressanta är om antalet ökar eller minskar utifrån den målsättningen man har, liksom hur de eventuela skadorna i jord- och skogsbruket utvecklar sig. – Den statistik man hade sedan tidigare var bara en siffra över antalet fällda djur per år och omöjlig att använda som en den enda värdemätaren i sin målsättning. En iakttagelse som Dan emellertid kunde göra var att det inte fanns några hjortar som var större än spets. Det gav en indikation på att något inte stämde. – För vad händer i en viltstam där antalet adulta individer är minimalt? Påverkar det tillväxt, kalv födsel och så vidare? Om spetsarna inte får växa och bli stora blir det inga fina troféer eller något bra urval för hindarna heller. Dan kunde också konstatera att det fanns ett stort antal hindar på Maltesholm... som ju står för tillväxten... I Dan Jönssons skjutgarderob • • • • Tre Tikka kulvapen En SAKO kula En Browning hagelbössa Två engelska sida/sida hagelbössor. Mitt råd till alla som frågar om vapen, är att köpa bra kvalitet i de lägre prisklasserna och i stället lägga de stora pengarna på optiken. De flesta standardbössor skjuter väldigt bra, är robusta och håller. Det är däremot en våldsam skillnad på en riktigt bra optik och en medelmåttig. Dan började med att plocka bort så många vägpass som möjligt och ersätta dem med tätare pass där djuren saktar ner, trettio-fyrtio meter in i skogen där djuren stannar till för att pejla av läget. Säkerhetsaspekten var en anledning. – När man sätter en kula i vägen vet ju bara gud vart den hamnar. Minsta möjliga skott på bästa möjliga sätt, är Dans filosofi. – För mig går en gräns vid femtio meter då man skall skjuta på rörligt vilt. Detta är en gräns som jag upplever att de flesta jägare klarar att förvalta vettigt, förutsatt att de väljer situationer som är i nivå med deras eget kunnande och skjutskicklighet. Ju fler djur jag kan presentera som kommer smygande eller till och med stannar upp så det ger passkytten möjlighet att ta stöd desto mer framgångsrik blir jag på mina jakter om man nu skall se till antalet vilt som skjuts. – Sen införde jag obsar, säger Dan och förklarar: Efter varje drev samlas vi, då får varje jägare redogöra för vad han/hon sett, avlossade skott och så vidare. När 110