Tidningen Energi 1
Småskalig kraftvärme avlastar elnätet Ta tillvara
spillvärmen och avlasta det lokala elnätet. Det är tanken bakom den småskaliga kraftvärmen som nu växer fram på flera håll. Ronneby Miljö och Teknik tillhör föregångarna och har i samarbete med Energikontor Sydost testat två tekniker – med olika utfall. TEXT: PIERRE EKLUND FOTO: JOACHIM GRUSELL D en lokala effektbristen och ett ökat fokus på nätkapacitet ställer krav på allehanda nya smarta lösningar för att klara klimatmålen. Nu riktar alltfler energiföretag blickarna mot småskalig kraftvärme, ett område där energiföretaget Ronneby Miljö och Teknik har blivit en föregångare. I snart sex år har företaget deltagit i demonstrationsprojektet ”Småskalig kraftvärme från biomassa” för att undersöka för- och nackdelar med två olika tekniker av småskalig kraftvärme. – Vi vill ligga i utvecklingens framkant och ser flera fördelar med småskalig kraftvärme, bland annat producerar den el på den tiden av året då vi använder mest el, säger Henrik Bülow, arbetsledare vid Ronneby Miljö och Teknik Projektets huvudman Energikontor Sydost, som ägs av kommuner och regioner i sydöstra Sverige, började undersöka förutsättningar för småskalig kraftvärme i början av 2010-talet som en följd av det höga elpriset på den tiden. Sydostregionen tillhör elområde 4 där risken för effektbrist är som störst. – Även om elpriset har sjunkit finns faktorer och utmaningar som gör att vi måste undersöka alla alternativ för att öka regionens elproduktion, som är låg i förhållande till behovet, förklarar Daniella Johansson, projektledare vid Energikontor Sydost och fortsätter: – Småskalig kraftvärme har potential att täcka tre procent av regionens elbehov. Ensamt löser den inga stora problem, men i det lokala nätet har den stor betydelse. Den avlastar det befintliga elnätet och ser till att värmeverk kan drivas vidare vid strömavbrott och effektbrist. Under förstudien identifierade Energikontor Sydost tre olika tekniker för småskalig kraftvärme: förgasningsteknik, turbin för våt ånga samt organisk rankinecykel, även kallad ORC. Organisationen sökte och fick stöd av EU-programmet Life+ för att starta demonstrationsprojektet 2014, och fann tre aktörer som var villiga att investera i varsin teknik med hjälp av EU-stöd. Emåmejeriet i Hultsfred investerade i Sveriges första småskaliga förgasningsanläggning för el- och värmeproduktion medan Ronneby Miljö och Teknik installerade en miniturbin för våt ånga med tillhörande utrustning på sitt största värmeverk, Sörbyverket. Trots att verkets flispanna möjliggjorde ångproduktion har det varit en komplex process att få det gamla systemet att interagera med det nya. – Vi har bland annat fått modifiera panncirkulation och ångdom, komplettera med matarvattensystem och uppgradera säkerhetsutrustning. Med ekonomiskt stöd inräknat ligger investeringen på närmare 15 miljoner kronor, säger Henrik Bülow. – I vår första kalkyl var återbetalningstiden sex år, men nu vet vi ingen exakt tid eftersom den står still. Turbinen, som är på 500 kW, har rullat en fjärrvärmesäsong på full effekt och är fullt funktionsduglig. Den kan producera el ut på nätet, men just nu är elpriset för lågt för att köra turbinen. Ökar elpriset får vi ett annat läge. T anken var att en tredje aktör skulle testa ett ORC-system på sitt värmeverk, men företaget hoppade av vid projektstart. Energikontor Sydost sökte länge efter en ny aktör och till slut tog Ronneby Miljö och Teknik på sig att testa även denna teknik. Systemet på 50 kW, som är utvecklat av Againity, installerades på värmeverket i Bräkne-Hoby, en liten ort utanför Ronneby som tidigare var hemvist för TIDNINGEN ENERGI NR 3 2020 15 VÄRMEVERKET I BRÄKNEHOBY Värmeverket i Bräkne-Hoby har en flispanna på 5 MW, en pelletspanna på 1 MW för att täcka sommarlasten samt två oljepannor i reserv. Verket producerar cirka 165 MWh el per år.