Tidningen Energi 1
Ju mer vi pratar desto tydligare blir det att Bjö
rn Björn Aronsson tycker att debatten bland svenska Aronsson är otålig och anser att utvecklingen för vätgas i Sverige går alldeles för sakta. Det gäller såväl inom transporter som för industrin. – Med få undantag saknas det ambitioner i Sverige, både politiskt och i näringslivet, säger Björn Aronsson. I de länder som ligger i bräschen finns det tydliga incitament för näringslivet att satsa på vätgas och enligt Björn Aronsson pumpar också regeringarna i dessa länder in pengar i olika satsningar. Det finns också länder som styr mot vätgas genom vägskatter där nollemissionsfordon gynnas och där utmärker sig framför allt Norge, Schweiz och Nederländerna. Dessa länder vågar ha väldigt starka styrmedel. I Norge och Schweiz har de även höga vägskatter, men om man har ett nollemissionsfordon så får man ingen skatt. Har man en bränslelastbil i Schweiz sparar man 50 000 euro per år om man bytt från diesel till vätgas. Då blir det snabbt en bra affär. Dessa länder sticker ut på ett positivt sätt, menar Björn Aronsson. – Några sådana åtgärder vågar man inte göra i Sverige då vi har två lastbilstillverkare som ännu inte har denna teknik. För att få ordentlig fart på vätgas i Sverige behöver det finns en uttalad ambition om hur vi ska ta oss dit. Detta kombinerat med långsiktiga styrmedel, säger Björn Aronsson. Ett tecken på att andra länder går före är att samtliga länder i EU utom Sverige har med vätgas i sina planer för framtidens energisystem. EU-kommissionen har redan varnat Sverige två gånger för att vi inte har en roadmap för alternativa drivmedel och nästa steg blir vite. – Nu måste svenska politiker damma av sig och ta sitt samhällsansvar. En rad globala utredningar, till exempel från IEA, visar att det finns många fördelar med att satsa på vätgas, säger Björn Aronsson. politiker har hamnat på en alldeles för låg nivå när det gäller energifrågan. Man ställer olika energislag och energilösningar mot varandra och tar inte ett samhällsansvar för helheten, menar han. I den stora omställning som krävs så kommer vi att behöva en rad olika bränslen, energibärare och energilösningar. Ställ dem inte mot varandra, utan se hur de kan komplettera varandra istället. LÄSTIPS 3 M Skräddaren kom till byn Ann Brånn (en släktbok) Big World Small Planet Johan Rockström och Mattias Klum BE-boken av STR (nödvändigt när man ska ta BE-kort!) en helt nattsvart är det inte, intresset för vätgas ökar ändå i Sverige. Det märks genom att allt fler aktörer ser vätgasen som en möjlighet och Björn Aronsson pekar på politikerveckan i Almedalen förra sommaren där de tre största energibolagen i Sverige pratade om vätgas under sina seminarier. – Det är riktigt bra, eftersom energibolagen kommer att få en ny och viktig roll när vätgasen slår igenom, säger Björn Aronsson. Han tycker att det är angeläget att ansvariga på energibolag läser på om vätgas och ser hur just det egna bolaget kan få en roll. Det kan handla om produktion, distribution och inte minst energilagring. Just vätgasen som energi lager ser han som extra intressant. Han vill gärna att man stärker upp de flaskhalsar som finns i det svenska elsystemet och kompletterar det med viktiga energilager, där vätgaslager kan bli en viktig komponent. I Japan, där elnätet ofta drabbas av störningar, tänker man använda bränslecellsbilar som energilager. En bränslecellsbil kan med hjälp av en sladd till bostaden driva ett hushåll under en vecka – på en tank. I Sverige är leveranssäkerheten för el hög, men i takt med effektbrist kan just lagring av detta slag bli allt mer attraktivt. Björn Aronsson tar också upp Hybrit som ett gott exempel där lagringen kan få stor betydelse. I Hybrit, UNIVERSUMS VANLIGASTE ÄMNE G Väte är det vanligaste ämnet i universum. Vid rumstemperatur och normalt tryck är väte gasformigt. Vid minus 253 grader Celsius övergår den till vätskeform. G Vätgas används i olika processer i industrin, som energi bärare och drivmedel i till exempel fordon. G Vätgas kan utvinnas ur många energikällor. Det går att producera vätgas, bland annat genom elektrolys vilket innebär att man använder el för att spjälka upp vatten till väte och syre. 2019 producerades dock majoriteten av världens vätgas av naturgas. G För att använda vätgas i ett fordon eller i ett tåg används bränsleceller. Bränslecellerna omvandlar vätgas till el som driver en elmotor. Avgaserna är rent vatten. 20 NR 3 2020 TIDNINGEN ENERGI