Tidningen Energi 1
Tema Arbetsmiljö D 24 NR 3 2020 TIDNINGEN ENERGI
et är onsdag. Montören, som är i 25-årsåldern, har säkrat sig uppe i en stolpe för att utföra ett rutinuppdrag. En transformator ska bytas. Men något går fel. Han får ström genom kroppen och avlider efter att ha förts till sjukhus med ambulanshelikopter. I skogen faller en stor fura med ett brak. En man, utsänd av ett elbolag för att utföra röjningsarbete efter stormen som just har bedarrat, träffas. Han skadas så svårt att han avlider av sina skador. Redan dagen därpå upprepar sig historien på en annan plats i en annan skog. Ännu ett människoliv har gått förlorat och ännu en kollega har dött på jobbet. – Varje olycka är en olycka för mycket. Vi ska inte riskera att bli sjuka, skadas eller dö när vi arbetar, säger Katarina Eskils. Hon är utredare på Arbetsmiljöverket och har just publicerat rapporten ”Analys av dödsolyckor 2018 och första halvåret 2019”. Varje år dör mellan 35 till 60 personer i Sverige på jobbet. När det uppmärksammades att antalet svåra olyckor och dödsolyckor inte längre minskar i samma takt som tidigare gav regeringen Arbetsmiljöverket i uppdrag att sätta samman en rapport i juni 2019. Detta som en första åtgärd – rapporten ska finnas till grund för kommande diskussioner om hur arbetslivet ska bli säkrare. För något måste göras. – När vi granskar dödsolyckorna under den här perioden ser vi vissa faktorer som är återkommande, säger Katarina Eskils. Ofta är det flera aktörer inblandade. Ledet av underleverantörer kan vara långt och invecklat. Vem som egentligen bär ansvaret för att rutiner följs och att de som ska utföra uppgifterna har rätt utrustning och instruktioner riskerar att lakas ur längst vägen. – Vi kan se att de riskbedömningar som gjorts inte har varit heltäckande. Instruktioner som borde ha varit på plats har saknats, inte varit tillräckligt omfattande eller inte varit kända. Eller så har de inte följts. Ofta är det flera brister som tillsammans har lett fram till en allvarlig olycka, säger Katarina Eskils. Ur den färska statistiken kan man också utläsa andra detaljer, såsom att de flesta olyckor sker på en onsdag eller en torsdag. Oktober och november är lite överrepresenterade, tätt följt av februari månad. Ofta är det flera brister som tillsammans har lett fram till en allvarlig olycka. Katarina Eskils, utredare, Arbetsmiljöverket – Vi ser att många händelser inträffar när en arbetsHJÄLPEN I FICKAN Kunskapsappen ESA Q är framtagen för att kunna stötta dig i vardagen om du hamnar i en situation där du behöver snabb hjälp med till exempel riskhantering, rekommenderad arbetsmetod eller vad sjukvården ska utföra för kontroller om olyckan är framme. Ladda ner den på energiforetagen.se uppgift ska avslutas. Det är kanske det sista som ska göras för dagen eller för veckan, eller precis före en rast. Kanske är personen lite stressad, har redan börjat slappna av eller är trött. Man förlorar fokus – och så är olyckan framme. 2015 tog regeringen fram ”En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016–2020” och formulerade en nollvision för dödsolyckor. Men med upp mot 60 personer om året som dör på jobbet är det fortfarande långt kvar innan den visionen är nådd. – Vi måste sträva mot noll. Med tanke på bristerna i både arbetsmiljöarbetet och när det gäller säkerhetskulturen ser vi att de flesta olyckorna egentligen hade kunnat förebyggas. Det är förstås insikter som väcker frustration. – Det är så onödigt. Men jag försöker tänka att det kanske kan komma något bra ur en tragisk händelse om vi lär oss och kan förhindra liknande olyckor i framtiden, säger Katarina Eskils. D et är framför allt fyra branscher som sticker ut, där riskerna är större. Det är jordbruk, skogsbruk och fiske, byggverksamhet, transport och magasinering samt tillverkning. Fyra branscher – men energibranschen nämns alltså inte specifikt någonstans i Arbetsmiljöverkets rapport. Trots att vi vet att det är en bransch där det regelbundet faktiskt händer olyckor och tillbud, ibland med dödlig utgång. Hur kommer det sig? Det beror helt enkelt på hur de olika händelserna registreras när de anmäls. Fredrik von Malmborg som arbetar på infrastrukturdepartementet har ansvarat för energisäkerhetsfrågor sedan tre år tillbaka. Han har koll på siffrorna. – Energibranschen är bred och spänner över ett stort område. Statistiken som finns hos Arbetsmiljöverket ger inte riktigt hela bilden av verkligheten, säger han och ger ett färskt exempel: – När en montör, utsänd av ett energibolag för att röja skog efter en storm, förolyckas hamnar det under rubriken ”Jordbruk, skogsbruk och fiske” i Arbetsmiljöverkets statistik. Jag tycker att det tydligare ska rapporteras vilken bransch den drabbade tillhör, säger Fredrik von Malmborg. Men en sak är i alla fall säker. Fler olyckor och händelser rapporteras numera. Mörkertalet har sjunkit. – Vi vet att bara 16 procent av alla olyckor rap