Tidningen Energi 1
Cirkulär ekonomi Så kan energibolagen förbättra å
tervinningen Återvinningsbart avfall lämnas till energiåtervinning för tidigt och kunde ha cirkulerats mer. Det visar ett RE:source-projekt. Energibolag behöver bli tydligare i sin kommunikation kring vilket avfall som bör energiåtervinnas och i högre utsträckning samarbeta med andra aktörer. R Här behövs politiska styrmedel för att en större andel återvinningsbart material ska cirkulera. Jenny Sahlin, har lett projektet på Profu E:Source-projektet ”Energiåtervinning i en cirkulär omställning” har haft som mål att identifiera hinder och ta fram rekommendationer på åtgärder för hur mer avfall ska cirkulera och att ”rätt” avfall går till energiåtervinning. I projektet har man genomfört plockanalyser av byggavfall och studerat hushållsavfall. Man har fått fram ett nytt dataunderlag kring sammansättningen av brännbart avfall från byggnation respektive rivning, vilket tidigare har saknats. Där framkommer att det finns en stor potential för materialåtervinning. Avfall från byggnation innehåller en stor andel plast och förpackningar, medan rivningar ofta innehåller en stor andel gips. Ändå hänvisas detta avfall ofta till samma avfallsström. Projektet visar att rivnings- och byggavfall även klumpas ihop i statistiken och policymässigt. I analysen framkommer att byggavfall, som sorteras som ”brännbart”, i snitt bestod av drygt 30 procent pappers- och plastförpackningar. Detsamma gällde avfall från hushåll, som dessutom innehöll en stor andel matavfall. Vad krävs då för att minska återvinningsbart avfall som skickas till energiåtervinning? – Det är en kombination av olika åtgärder hos många olika typer av aktörer både i och före avfallsbehandlingFAKTA RE:SOURCE G RE:Source är ett strategiskt innovationsprogram som fokuserar på att utveckla cirkulära, resurs effektiva materialflöden. Det finansieras av Energimyndigheten, Formas och Vinnova. G Projektet ”Energiåtervinning i en cirkulär omställning” har finansierats av RE: Source, Avfall Sverige och SBUF – Svenska Byggbranschens utvecklingsfond, tillsammans med tio energi bolag. en. Generellt är det främst ekonomin som styr och här behövs politiska styrmedel för att en större andel återvinningsbart material ska cirkulera, säger Jenny Sahlin på Profu och den som lett projektet. Hon pekar på att det framförallt behövs fler styrmedel som ger incitament ”högt upp i kedjan”, till exempel redan vid produktdesign, krav vid upphandling samt genom främjande av materialåtervinning. I projektet har tio energibolag deltagit. Maria Lindroth på E.ON anser att en viktig slutsats i projektet är att energibolag behöver jobba mer tillsammans i värdekedjan om de ska kunna komma åt problematiken på bred front. – Jag tror inte att det finns en enstaka lösning på problemet, utan alla delar i avfallskedjan måste samverka. Som energibolag måste vi jobba med de frågor som vi har störst rådighet över, säger Maria Lindroth, affärsstrateg på Eon. Ett material som på senare år har ökat i avfallet – såväl från hushåll som från verksamheter – är plast. Tidigare tog Kina emot plastavfall, även med låg kvalitet, men det har de slutat med. Följden har blivit att det finns en liten efterfrågan på återvunnen plast, och därmed endast ett litet eller inget ekonomiskt värde av återvinningen. – Det pågår mycket arbete för att minska plast och plastavfall. Men generellt behöver man stimulera efterfrågan på återvunnen plast genom att exempelvis ha krav på att nya produkter ska innehålla återvunnen plast, men det är också en förtroendefråga att man litar på att den återvunna plasten är ett bra material av tillräcklig kvalitet, säger Jenny Sahlin. – Här pågår det både branschinitiativ och diskussioner kring nya styrmedel. Dessutom förutsätter detta internationella regelverk eftersom många produkter importeras. 42 NR 3 2020 TIDNINGEN ENERGI