Tidningen Energi 1
VINDKRAFT I HAVSPLANERNA I Havs och vattenmyndig
hetens havsplaner har 15 områden (rödmarkerat på kartan) pekats ut som lämpliga områden för havsbaserad vindkraft med hänsyn tagen till alla samhälleliga mål, till exempel försvar och naturvärden. I fyra av dessa områden krävs Natura 2000tillstånd för utbyggnad. vägledande i tillståndsprocesser och kommer därför att få stor genomslagskraft. Det finns redan exempel på att områden utanför utpekade energiområden avfärdats som olämpliga, säger Beatrice Teurneau, sakkunnig inom havsbaserat på Svensk Vindenergi, som velat se betydligt fler områden för havsbaserade vindkraft. Idag är det många faktorer som kan stoppa ett projekt. Havsplanerna blir ytterligare en faktor. Beatrice Teurneau, sakkunnig inom havsbaserat på Svensk Vindenergi. I flera länder där vindkraft till havs växer har man ett system där regeringen pekar ut platser för vindkraftsetablering. Vem som får bygga avgörs genom en auktion, där bolaget som kan bygga till lägst kostnad vinner. I Sverige tar vindkraftsbolaget hela utvecklingskostnaden och risken. – I Sverige råder omvända förhållanden. Här får man söka tillstånd att bygga överallt. Detta är något som Försvarsmakten upplever är problematiskt och vi lägger mycket tid på remisser med mera. Vi hade hellre sett ett system där man på förhand pekat ut områden för just havsbaserad vindkraft, säger Camilla Bramer. Det nuvarande systemet är även något som HaV ser som problematiskt. – Vi föreslår därför att regeringen tillsätter en statlig utredning för att utreda etableringssystemet för havsbaserat vindkraft. Idag har vi ett marknadsbaserat system, som tar många år och kostar mycket pengar och sedan löser man problem undan för undan, säger Joacim Johannesson och fortsätter: – Om det fanns en större förutsägbarhet kring de områden man pekar ut och att det verkligen blir en etablering av vindkraft där, skulle Försvarsmakten ha möjlighet att anpassa sin verksamhet på ett bättre sätt. Inför en tillståndsansökan får Försvarsmakten i tidig Till de områden som nu finns i havsplanerna har vi ställt oss positiva och bedömt att riskerna är förhållandevis små. Camilla Bramer, sektionschef för fysisk planering vid Försvarsmakten. fas en förfrågan från vindkraftsföretaget, men även om vindkraftsbolaget får tillstånd är det inte säkert att projektet byggs. För försvaret innebär det stor osäkerhet och de får svårt att anpassa sin verksamhet. Detta gäller än så länge främst på land, eftersom antalet havsprojekt är litet. – Havsplaner skapar en ökad förutsägbarhet, men vi tror att det krävs ännu mer förutsägbarhet. Vår bedömning är att genom att ha utpekade och anvisade områden tror vi att vi kan få betydligt mer el från havsbaserad vindkraft, säger Joacim Johannesson. Även Svensk Vindenergi vill se en ökad tydlighet kring områdena för vindkraft. – Idag är det många faktorer som kan stoppa ett projekt. Havsplanerna blir ytterligare en faktor. Om vi ska se storskalig utbyggnad, vilket klimatomställningen kräver, måste motstående intressen samexistera. Det finns ny teknik som möjliggör samexistens med både försvar och andra näringar, säger Beatrice Teurneau. 46 NR 3 2020 TIDNINGEN ENERGI Totalt handlar det om 2 200 kvadratkilometer som kan byggas med vindkraft. Dessa områden bedöms ge möjlighet att bygga motsvarande 23–31 TWh årlig elproduktion. Havsplanerna ligger nu på regeringens bord för beslut, som troligen kommer senast under våren 2021. – I exempelvis Storbritannien där man har mycket havsbaserad vindkraft har premiärministern pekat med hela handen att energi- och klimatomställningen är viktig och att vindkraftsindustrin och försvaret måste lösa eventuella konflikter tillsammans. Så tydliga signaler ser vi inte från svenska politiker. D et finns dock en intention om att öka samverkan i regleringsbrevet för Försvarsmakten för budgetåret 2020. Där framgår att Försvarsmakten i sina yttranden i våg- och vindkraftsärenden ”ska utveckla förmågan till tidig dialog och samverkan med övriga samhället”. Försvarsmakten ska också analysera jämförbara länders och grannländers erfarenheter av fungerande samexistens mellan försvarsmakt och kraftigt utbyggd vindkraft inom samma geografiska område. – Detta är något som vi verkligen välkomnar. Vi vill ha en konkret dialog med försvaret om tekniska lösningar och samlad planering av det fåtal havsprojekt det rör sig om, avslutar Beatrice Teurneau.