Tidningen Energi 1
”Vi står i ett vägskäl när det gäller AI” Idag in
tegreras AI-lösningar i allt fler branscher, inte minst i energi - sektorn. En utveckling som rymmer både stora möjligheter och hot. – Tekniken utvecklas snabbt, men etiken tappas ofta bort, säger Anna Felländer, grundare av nystartade AI Sustainability Center. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: ELLINOR COLLIN P å bara några år har AI (artificiell intelligens) seglat upp som en av de hetaste teknologitrenderna efter att i många decennier varit ett ganska okänt och lite kryptiskt begrepp. De flesta av oss möter AI i vår vardag genom inlägg på Facebook och Instagram eller rekommendationer på Spotify och Netflix. Algoritmerna listar ut vad du gillar efter att ha analyserat alla dina klick och fyller dina kanaler med liknande innehåll. I näringslivet och i offentliga sektorn används AI primärt för att effektivisera och optimera processer. Får algoritmerna läsa av tillräckligt många exempel, hundra tusentals, kan den börja skönja mönster och dra slutsatser genom så kallad machine learning. Till exempel upptäcka begynnande cancer på en röntgenplåt eller skönja sprickbildningar i ett vindkraftsblad. AI skär genom alla branscher och kommer att påverka alla aktörer på ett eller annat sätt. – Att data har varit det nya guldet är inget nytt. Men AI skiljer sig från andra datadrivna digitala initiativ genom att den är självlärande och självskalande. Det finns en otrolig potential i detta, men också stora risker och utmaningar, säger Anna Felländer, grundare av AI Sustainability Center. Nya former av värdeskapande Digitaliseringsfrågorna har länge legat i fokus för Anna Felländer. Som chefekonom på Swedbank upptäckte hon tidigt hur digitaliseringen skapade nya former av värdeskapande och produktionsbetingelser. Så därför var det kanske inte helt oväntat att banken utnämnde henne till digitaliseringsekonom 2014, där målet var att försöka förutse digitaliseringens effekter på företag och samhälle. Därefter har hon borrat sig vidare i digitaliseringens möjligheter och utmaningar och nu fastnat för AI. I början av januari startade hon, med stöd av Vinnova, AI-centret tillsammans med Elaine Weidman-Grunewald Vi träffas i organisationens nyöppnade kontor på Östermalm i Stockholm, där ljus svensk trädesign dominerar rummets inredning. För dagen är det ganska lite folk i lokalerna, men på sikt är tanken att detta ska bli en levande mötesplats i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och politik. En practice tank för att kunna identifiera, mäta och styra implikationerna av AI i en bredare etisk och social kontext. Och därefter skapa nya riktlinjer och standarder för alla typer av organisationer. – Här samlar vi företag och forskare för att tillsammans utveckla ett ramverk som behövs för att använda AI på ett ansvarsfullt och socialt hållbart sätt. Idag är det en regulatorisk gråzon kring AI-frågor, säger Anna Felländer. Effektiva verktyg i energisystemet De industriella aspekterna av AI är oftast inte så problematiska ur ett hållbarhetsperspektiv. Tvärtom. Inom till exempel energi- och klimatområdet kan AI bli ett väldigt effektivt verktyg för att till exempel motverka spill i olika processer, upptäcka fel i värmepannor, förutsäga sol- och vindkraftsel och matcha detta med väderprognoser och den förväntade efterfrågan på energi. Smarta realtidsbaserade AI-lösningar kommer att vara en viktig del i det nya och mer variabla och decentraliserade energisystem som nu växer fram, menar Anna Felländer. Men så var det detta med de etiska aspekterna. Då handlar det om de mer administrativa och kundfokuserade processerna, till exempel personaliserade lösningar och erbjudanden. Beteendemönstren hos Nr 2 2019 Tidningen ENERGI 29