Tidningen Energi 1
Utrikes Plusenergi i danska I Danmark uppgraderas
allt fler avloppsreningsverk till energiproducerande ”gröna” kraftverk. Ett exempel är Marselisborgs reningsverk i Århus som numera bidrar till att försörja staden med både el och fjärrvärme. TEXT: LARS BÄRTÅS FOTO: AARHUS VAND VATTEN Enligt den internationella energibyrån IEA står vatten- och avloppsindustrin för närmare fyra procent av den globala elkonsumtionen. Trenden är att energianvändningen inom sektorn fortsätter att öka. Men det finns länder som går i motsatt riktning. I publikationen World Energy Outlook 2016 framhöll IEA särskilt den danska vattentjänstsektorn som föredöme inom energieffektivisering. Ett reningsverk i Århus, Marselisborg, lyfts fram som exempel på hur avloppsrening kan bli energineutral i framtiden. – Vi är förvisso inte ensamma om att använda avloppsvattnet som en energiresurs. Men på Marselisborg uppnår vi ett överskott av el och värme med över 50 procent. Detta trots att vi inte tillför externt avfall för att öka energiutbytet eller tar hjälp av annan teknik som solceller, vindkraft eller värmepumpar för att höja produktionen i anläggningen, säger Per Overgaard Pedersen, chefsingenjör på det kommunala VA-bolaget Aarhus Vand. Per Overgaard Pedersen. Uppgradering i etapper Århus kommun har nyligen tagit fram en klimatplan som fastslår att Århus ska bli koldioxidneutralt och enbart använda ”grön energi” från 2030. Målsättningen ligger i linje med det kommunala VA- bolagets strategi att effektivisera och reducera driftskostnaderna i sina anläggningar. 56 Tidningen ENERGI Nr 2 2019 – I början av 2000-talet drev vi 17 mindre reningsverk i kommunen. Idag har vi minskat antalet till fyra, vilket innebär en betydligt enklare administration men också en möjlighet att implementera ny teknologi i större skala, på ett kostnads effektivt sätt. Uppgraderingen av Marselisborg har skett i olika etapper under en tio årsperiod. Det första steget var att göra en energikartläggning för att identifiera möjligheter för energi effektivisering. Kartläggningen visade bland annat att luftningssystemet i anläggningen var en onödigt stor energislukare. – Luftning är generellt sett det som brukar dra mest el i ett reningsverk. Det är inte ovanligt att det svarar för över 40 procent av driftskostnaderna i många verk. Öka energiproduktionen Efter kartläggningen har bolaget investerat i ett högteknologiskt system för övervakning och drift. Maskiner för luftning och slamavvattning har uppgraderats och i stort sett all drivutrustning, som pumpar, motorer och fläktar, har försetts med frekvensomvandlare som optimerar driften efter rådande behov. Dessutom har man implementerat en effektivare process för att bryta ner slam för energiproduktion. Totalt har åtgärderna gjort märkbara resultat. – 2005 hade reningsverket en årlig elanvändning på 4 200 MWh. Numera hamnar vi kring 3 200 MWh, vilket innebär en besparing på drygt 25 procent. Siffran blir mer imponerande mot bakgrund att vi Avloppsrening i Danmark Energiproduktionen i den danska avloppssektorn har under de senaste fem åren mer än fördubblats, samtidigt som bruttoenergiförbrukningen minskat med närmare tio procent, enligt en rapport från branschföreningen Danva. Marselisborgs reningsverk behandlar i genomsnitt cirka 52 000 kubikmeter avloppsvatten per dygn. Den totala produktionen av el och värme på Marselisborg uppgår till cirka 9 600 MWh/år, medan förbrukningen ligger kring 6 300 MWh/år, det vill säga 52 procents överskottsproduktion av el och värme. Läs mer: aarhusvand.dk