Tidningen Energi 1
Forskning & innovation Nytt från Energiforsk Elpr
oduktion under lupp EKONOMI Nu ska en övergripande och jämförbar redovisning av kostnaderna för elproduktion i Sverige tas fram igen. Den nya versionen kommer att utökas med funktioner som effekt och andra systemtjänster. Alltför små trädelar i bränslet kan leda till ökade koldioxidutsläpp. FOTO: JOSEF BINSTEINER/ADOBE STOCK Finpartiklar i trädbränsle skapar problem BRÄNSLE Skogsbränsle och returflis med hög andel fina partiklar leder till problem i fjärrvärmeverkens pannor. En ny forskningsrapport från Energiforsk ger förbränningstekniska råd och ger exempel på krav som verken på bör ställa på sina bränsleleverantörer. Bränslen med hög andel fina partiklar medför problem i fluidiserade bäddpannor. I Sverige finns omkring 100 anläggningar med den här typen av eldningsteknik och i de flesta eldas trädbränslen av olika slag. Storleken på bränslet påverkar driften av pannan. De små fraktionerna brinner sent i processen och kan leda till beläggning i pannorna, ändrad värmebalans och att en ökad mängd koloxid avgår i rökgaserna. Andelen oförbrända partiklar i flygaskan ökar också. – Resultat från projektet visar att finfraktionen (<4 mm) 58 Tidningen ENERGI Nr 2 2019 har störst inverkan på sen förbränning och att den så kallade dammfraktionen (<0,25 mm) bidrar mest till ökad koloxid i rökgaserna. En tredjedel av de tillfrågade anläggningarna upplever att storleken på bränslet orsakar olika typer av förbränningsproblem, berättar Daniel Nordgren på Pöyry. Siktining hjälper Ett sätt att komma tillrätta med de små fraktionerna är att sikta bränslet. – Man ska vara medveten om att siktning kan medföra att bränsleegenskaperna ändras och den resulterande bränslekvaliteten kan ha andra egenskaper än den man är van vid. Om bränsle ska siktas rekommenderas Läs mer Rapporten Betydelsen av trädbränslets storleksfördelning kan laddas ned kostnadsfritt från www.energiforsk.se att en uppföljning görs på hur bränslesammansättningen förändras. Det är också bra att föra en dialog med bränsleleverantören kring hur fin- och dammfraktionen kan hanteras i praktiken, säger Daniel Nordgren. Man bör ställa krav på sina bränsleleverantörer. Fjärrvärmeverket måste kunna få snabba svar på vilken bränslekvalitet som levereras, menar Daniel Nordgren: – Goda rutiner och praktiska möjligheter till provtagning på plats underlättar. Andra tips är att filma damningsegenskaperna vid lossning och sedan gå igenom filmen med bränsleleverantören. I kontraktet med bränsleleverantörer bör det finnas klausuler som gör det möjlighet att avvisa bränsle lass med kraftigt avvikande kvalitet. Min rekommendation är att branschen enas om en entydig definition av finfraktion där även en dammfraktion kan definieras. MARIE KOFOD-HANSEN Den nya rapporten kommer att innehålla en sammanställning av kostnaderna för att producera el med den teknik som är kommersiellt tillgänglig och med en redovisning av de faktorer som påverkar elproduktionskostnaderna. Men det krävs att energibolagen är med och finansierar projektet, som kommer att kosta 2 miljoner kronor. En ansökan om bidrag från Energi myndigheten ingår också i den summan. Energiforsk, som leder projektet, har gått ut med en förfrågan om att delta till landets alla energiföretag. Hoppas på svar – Vi hoppas att alla som tidigare visat intresse för projektet svarar så att vi kan starta så snart som möjligt. Det kommer att krävas ett kalenderår för att ta fram och kvalitetssäkra underlaget, säger Åsa Elmqvist som är projektledare på Energiforsk. Rapporten har givits ut i några olika versioner. Den senaste togs fram 2014 och behandlade kraftslagen kondenskraft genom kol respektive naturgas, kraftvärme från naturgas, biobränsle respektive avfall, kärnkraft, vindkraft, vattenkraft och solkraft. Den nya versionen av rapporten kommer också att innehålla funktioner som effekt och andra systemtjänster. CATARINA JÄDERBERG