Tidningen Energi 1
Nyheter Januariavtalet: Kritiserad skatt införs K
raftvärmeverk som eldar avfall kan få betala 550 miljoner kronor i skatt från och med 2020. Trots att en utredning kraftigt ifrågasatte miljövinsten pågår arbete med att ta fram ett regeringsförslag. Tondövt, anser Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige. TEXT: DAVID GROSSMAN POLITIK De flesta trodde nog att frågan var död och begraven 2017. Utredningen ”Bör avfallsförbränning och utsläpp av kväveoxider från energiproduktion beskattas?” avrådde tydligt för införandet av skatt på förbränning av avfall. ”En rent fiskal skatt som inte styr mot en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering”, skrev utredarna. Men i Januariavtalet mellan regeringen och C och L är skatt på förbränning med i överenskommelsen och ska, om man hittar en utformning som partierna kan enas kring, införas från och med budgetpropositionen 2020. Ger inte miljöstyrning – Det är lite tondövt att driva frågan vidare när så gott som alla remissinstanser gjort klart att en sådan skatt inte kommer att ge någon miljöstyrning. Jag har svårt att förstå hur man kan kalla det för grön skatteväxling när det bara blir en pålaga för alla producenter av kraftvärme, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige. Det politiska målet med en 8 Tidningen ENERGI Nr 2 2019 skatt på förbränning av avfall är att öka materialåtervinningen, i första hand av plast, och att minska förbränningens påverkan på klimatet. Här hävdar Erik Thornström att åtgärder i så fall ska sättas in hos producenter, fastighetsägare och avfallshanteringsbolag. Sist i kedjan – När avfallet hamnat sist i kedjan kan vi inte göra så mycket längre. Vi är självklart positiva till att återvinningen ökar och att plast kan sorteras ut, men betänk att det idag inte finns metoder att återvinna allt det avfall som produceras i Europa, de mängderna är bäst att använda till energiåtervinning, menar Erik Thornström. Hur ett förslag till sist kommer att utformas är idag osäkert. I utredningen nämns 100 kronor i skatt per ton vilket skulle innebära en kostnad runt 550 miljoner per år för kraftvärme bolagen. Men även högre skattenivåer har diskuterats med förhoppning om att det ska ge starkare styrningseffekter. Naturskyddsföreningen vill till exempel ha en skatt på 600 kronor per ton. – Det är kostnader som vi inte kan skjuta vidare vare sig till värmekunderna eller till de som levererar avfallet. Det är en konsekvens av prissättningen på respektive marknad, vilket också utredningen har konstaterat. Skatten blir en kostnad som enbart påverkar energibolagens resultat utan att skapa miljönytta, säger Erik Dotzauer, styrmedelsexpert på Stockholm Exergi. Den bästa lösningen anser han är om regeringen skapar incitament så att värmeverk bygger sorteringsanläggningar där plast och metall plockas ut ur avfallet. Stockholm Stockholm Vatten och Avfall uppför nu en sådan anläggning på Högdalenverket, med investeringsstöd från Naturvårdsverkets satsning Klimatklivet. – Det avfall som blir kvar och eldas upp ska då inte beläggas med någon skatt. Införs det ändå en skatt blir det kontra