Marknad 1
»Vad var det som gjorde att du tyckte att det var
så oerhört roligt? – Helt plötsligt hjälpte studierna och böckerna mig att se världen. Att förstå världen på nya sätt och nya ord att sätta på verkligheten. Den kärleken till mitt ämne har jag sedan behållit, jag är fortfarande lika förälskad i mitt ämne. Här drivs jag verkligen över att kunna få överföra lite grann av det till mina studenter att tycka att det är spännande att förstå samhället utifrån det statskunskapliga perspektivet. När och var började du undervisa? – Jag började undervisa väldigt tidigt, på hösten 1986 i Lund. Samma år som jag tog min examen. Då blev jag direkt anställd på institutionen som en administrativ assistent och höll mina första föreläsningar redan på hösten 1986. Då var jag 24 år och undervisade på något som hette hälsosjukvård- och administration. Det måste ha varit tufft? – Det var väldigt tufft, där läste i huvudsak kvinnor som hade utbildat sig i vårdyrken och ville göra karriär genom att kunna bli klinikchef till exempel. Där kom jag som ung tjej… det var ett ganska kallt dop kan man säga och det var bara att simma. Berätta om statskunskap. Vad innebär det? – Statskunskap är läran om politik och förvaltning. Det består av fyra grund - klossar kan man säga. 1, Dels politisk teori som handlar om teorier om staten, teorier om vad politik är, politiska ideologier, man får lära sig om upplysningstidens filosofer och hur man såg på makt och hur demokratin vuxit fram. 2, Sen är det en del som handlar om hur politiska system är uppbyggda, hur bygger man stater, hur bygger man valsystem, hur ser kommuner och reg - ioner ut och så vidare. 3, Därefter finns det en del som handlar om förvaltning, administration, hur man skapar underlag för politiska beslut, hur man skapar rättssäkra institutioner. Mötet mellan den folkvalda demokratin och den professionella och elitistiska förvaltningen som ska bygga på professionell kunskap. 4, Till sist finns en del som handlar om internationell politik. Den står ofta över staters organisationer, där finns inga grundlagar som styr, inom staten finns alltid ett lagsystem som man kan luta sig mot. Om man till exempel bryter mot FN:s konventioner finns inte sådana klara regler men om regeringen bryter mot den svenska konstitutionen så finns regler för hur vi avsätter regeringen. Jobbar du med alla dessa delar? – Det jag kan mest och jobbar mest med är förvaltning och det politiska systemet. Det är mitt huvudfokus. Sen har jag jobbat mycket med demokratifrågor för att jag är besjälad av det. Det är mer en passion jag har. Sen har jag också sysslat en hel del med våld inom ramen för demokrati. Kan du definiera demokrati och mänsk - liga rättigheter för mig? – Hmm, det är inte så lätt. Men om man gör det enkelt så bygger demokrati på att folket styr sig själva. Man kan se världen som föreningar på olika nivåer. Om man börjar att titta på föreningen Sverige, svenska staten, så innebär den svenska demokratin i grund - en att alla människor som är svenska medborgare är med och bestämmer vilka som ska styra den svenska staten. Du kan också vara med dem som styr Sverige men du måste vara svensk medborgare för att sitta i riksdagen och du behöver vara med i ett parti då vi har partidemokrati i Sverige. – Vem som helst har möjlighet att gå in i ett politiskt parti och börja engagera sig och kanske sitta i riksdagen. Det är också så om man tittar på de som sitter i riksdagen att det är verkligen människor från alla möjliga bakgrunder och alla möjliga vägar in i det. – Det är demokratins idé att människor själva har en möjlighet att vara med och påverka. Genom att vi röstar och att vi kan organisera oss och engagera oss och vara med. Det skiljer ju från en diktatur där det är andra saker som bestämmer om man kan vara med i makten. Det allra viktigaste är att man inte kan avsätta sina ledare. Med tanke på det. Hur ser du på den politiska utvecklingen i världen? – Det finns anledning att vara orolig för vad som ska hända i länder som just nu inskränker demokratin. Där röstar man bort möjligheten att rösta bort folk vilket är lurigt. En av demokratins viktigaste egenskaper är kanske att den som tvingas kliva av får vara en god förlorare. – När till exempel Donald Trump blev vald till president i USA så lämnade Barack Obama över makten till hon - om i alla dess delar. Detta trots att de står väldigt långt ifrån varandra politiskt eftersom det är så systemet fungerar. Hade det varit i en icke fungerande demokrati så hade kanske makthavaren inte lämnat över makten. Finns det några fler delar i detta för medborgarna? – Ja vi har rätt till yttrandefrihet, att säga och tycka vad vi vill. Vi har även rätt att ha åsikter som är väldigt provocerande, vi har också rätt att tycka att demokratin gör fel och uttrycka den åsikten. Vi har också rätt och möjlighet att ta positioner och vara med att utöva makt i en demokrati. Vilket aldrig är enkelt. Men vi kan göra det. En diktator har det mycket enklare då man inte behöver fråga någon annan. Att du brinner för demokratifrågor är helt klart men finns det några fördelar i en diktatur? – Det blir sällan bättre utan oftast sämre. Demokratiska beslut är oftast långsamma och de blir kompromissade, alla är ofta lite missnöjda med ett demokratiskt beslut men de kommer att hålla mycket längre just för att man blivit lyssnad på. Så även om det inte är perfekt så skapar det många möjligheter. “Det är enbart tråkiga, jobbiga och sega demokratiska processer som kommer att leda till någonting hållbart.” Mänskliga rättigheter. Hur kommer det in i detta? – Mänskliga rättigheter är i grunden att du har rätten att vara vem du vill och tycka det du vill. Med det följer även ett ansvar naturligtvis. Jag har rätten att vara vem jag vill så länge jag inte begår våld på dig. Det är ytterst det som ligger i mänskliga rättigheter. Du har ett ansvar att vara snäll mot den andra. Men kokar man ner det så handlar det om religionsfrihet, yttrandefrihet, rättighet att älska vem du vill och rättigheten att inte utsättas för våld. Det låter enkelt men verkar vara svårt om man ser sig omkring? – Ja det är svårt eftersom vi bara är människor. Vi kommer att göra en massa fel mot varandra, både på enskild nivå och systemnivå och därför är det otroligt viktigt att hålla det vid liv hela tiden, att tänka på att idealet är att alla människor har lika rätt och lika värde. Och människors lika värde är grundläggande rätt till eget liv på egna villkor så länge man inte skadar någon annan. Hur står sig dessa värden idag om man tittar historiskt på det? – Demokratin ställs inför väldigt stora utmaningar just nu. Utmaningar i och med växande våldsanvändning, både i ordnat våld som i krig men också att man hotar och trakasserar människor till tystnad. Den tystnaden kommer ofta långt innan det blir farligt på riktigt. Vi pratar i princip varje dag om det här. Så det har ökat men vi pratar också mer om det vilket det finns någonting gott i. – Sen finns alla miljöhot och vi pratar om klimatångest, om alla hot som uppvärmning, förändring av väder och vind. Det riskerar att göra så att man börjar hitta på enkla lösningar. Att vi inte kan ha de här tröga demokratiprocesserna där man måste kompromissa om utsläppen utan nu måste vi ha en upplyst despot som fixar det här. En upplyst vänlig despot som vill väl alltså? – Det man vet historiskt är att när diktaturer uppstår så finns det väldigt få diktaturer som inte missbrukar den Forts. 22 » Nummer 6 2019 21