Marknad 1
makt man får. Så antagligen är demokratin som pro
cess den som har störst förutsättningar att få oss att komma någonvart. Men den kräver också mod av människor att ta svåra beslut och mod hos människor att ge ledare mandat. Där ser vi också idag att vi har en tendens att inte ge våra ledare mandat utan vi röstar på något annan. Vi splittrar våra röster till många partier och i och med det ger vi ingen mandat. Vi måste samarbeta mer. Vad tänker du om det som hände efter riksdagsvalet och den processen? – Den var smärtsam eftersom så många hade målat in sig i sina hörn. Men det visade ändå att i ett läge där man måste positionera sig för att få någon att ta ansvar så fungerade den processen. Även om den fortsätter att vara jobbig så innebär den ändå att det blir många aktiva val och vi får möjlighet att fundera igenom olika frågor. Sen ställer det ett krav på oss vanliga medborgare att faktiskt sätta oss in i frågor och inte gå på enkel information. Agneta Blom. Vilken väg tror du politiken kommer att ta? Det ser onekligen mörkt ut gen - erellt i världen om man är för demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter? – Det är inte alls säkert att vi är på väg mot någon sorts armageddon. Även om olika värden ifrågasätts, det gör ju att vi måste prata mer om det också. Så vi behöver inte alls vara på väg mot något tredje världskrig utan vi kan lika gärna hitta fredliga vägar. Men om vi börjar att slåss då går det åt helskotta. Finns det paralleller att dra ifrån historien när det har smällt i jämförelse med dagens politiska oro? – Historien upprepar sig aldrig på samma sätt men visst finns paralleller att dra. Vi lever i en mer osäker värld där man känner ett behov av att säkra upp försvarsmakten, säkerhetspolitiken blir viktigare. Vi ser även stora flyktingströmmar som bidrar till stora påfrestningar mellan människor. Man diskuterar hur vi i den kristna världen är upplysta men muslimerna där borta, det är farliga människor. Vi bygger vi och dom tänkande och det kan aldrig leda till något konstruktivt. Var finns de nya radikala politiska rörelserna? Finns de överhuvudtaget? – De finns. Inom statsvetenskapen talar vi om hur vi håller på och byter från en vänster-höger-skala till något som man kallar för Galtan-skalan. ”Gal” står för grön alternativ och liberal medan ”tan” står för traditionell, auktoritär och nationalistisk. Då kan man se hur det där vrider sig. Är det kanske det vi ser i den svenska politiken med de svängningar som är där? Är det även en internationell rörelse? – Ja det är en internationell trend. Man ser att det håller på att växa fram nya rörelser och då blir det så att öpp - enhet, demokrati, det icke materiella, miljö, det gröna med omställning till en annan värld kontra de traditionella värdena med familjen, det auktoritära styresättet står som alternativ till det. Världen går att förstå på det viset idag. – Allting lever förvisso samtidigt men genom att sätta på sig det perspektivet istället så öppnas det nya sätt att se på det. Hur tror du att man kommer att se tillbaka på den tiden vi lever i nu? – Det är alltid lätt att stå med historiens ljus och döma de som tagit beslut innan. Men man kan också försöka sätta sig in i hur de såg på det. Vad ville de åstadkomma? Vad kan vi lära av det och förändra så att det blir bättre? Avslutningsvis: Vilken väg är den bästa för att nå det hållbara samhälle som många eftersträvar just nu? – Då är vi tillbaka till demokratin igen. Om vi trodde att den auktoritära staten med sina snabba enkla beslut skulle lösa detta så vore det idealiskt. Men det finns ingenting i världshistorien som visar att människor klarar av det. Utan det är enbart tråkiga, jobbiga, sega demokratiska processer som kom - mer att kunna leda till någonting hållbart. 22 Marknad