Marknad 1
Vetenskapligt Svenska klimatinnovationer på framf
art Det går inte längre att blunda för den globala uppvärmningen som världen står inför. Flera komplexa klimatproblem behöver lösas omgående. Ett stort antal svenska miljöteknikbolag jobbar därför dag och natt med olika innovationer som ska göra vår värld bättre. En av de hetaste frågorna i klimatdebatten rör förnybar energi. Människor har vant sig vid en viss standard och konsumerar el utefter det. På stor bekostnad av klimatet. 97 procent av klimatforskarna är överens – den globala uppvärmningen är ett faktum och det krävs snabba åtgärder för att minska människors påverkan på klimatet. Flera företag har insett detta och arbetar för att ta fram tekniska lösningar och innovationer för att människor ska kunna fortsätta leva utefter sam - ma standard som tidigare. Här är någ - ra svenska exemplen på företag som arbetar med klimatfrågan: Azelio Har funnits sedan 2008 och har en unik teknologi för termisk energilagring med styrbar elproduktion, vilket möjliggör hållbar el under dygnets alla timmar till en låg kostnad. 1,2 miljarder människor saknar tillgång till el, vilket är en förutsättning för samhällsutveckling, och mer än dubbelt så många saknar tillförlitlig elförsörj - ning. Dessa områden har gjort sig be - roende av diesel, vilket är både dyrt och genererar stora utsläpp. Exeger Gör solceller som fungerar i alla typer av ljus – från solljus till lampor. De har idag 82 anställda världen över, och en vision om att alla ytor som exponeras för ljus ska kunna generera elektricitet. Affärsidén kommer från kombinationen av solceller och fönster, där grundaren Giovanni Fili för tio år sedan hade en vision om att täcka alla fasader i Dubai med transparenta solceller. Från den idén har han nu uppfunnit en helt ny typ av solcell – som kan vara en del av i stort sett vilken produkt som helst. Skymining Är en holistisk lösning på klimatförändring och jordförstöring. Det företaget gör är kort och gott att plantera snabbväxande gräs på utarmad mark. Gräset absorberar koldioxid och görs sedan om till en kopia av fossila bränslen. En stor del av koldioxiden binds i marken som markkol – så att jordmånen över tid återskapas för framtida matproduktion. Odlingen sker på ett sätt som möjliggör för stora delar av ekosystemet att återvända. Företaget ser inte koldioxid som ett problem, snarare som en läkande resurs. PowerCell Har en både tydlig och ambitiös mission – att rädda planeten. Företaget startades som ett forskningsbolag inom Volvokoncernen, men knoppades av 2008 och noterades på börsen 2014, och har idag 36 anställda. Brän - slecellstekniken kan få bukt på problemen med hälsofarliga utsläpp i samband med förbränning av fossila brän - slen i allt från personbilar, bussar, lastbilar till färjor, kryssningsfartyg och tåg. Själva teknologin i sig är inte ny – genom att låta vätgas passera genom bränslecellernas membran får man elektricitet och 80-gradigt varmt vatten vid kylning. De enda avgaserna är rent vatten. Climeon Omvandlar värme till ren el 24/7, oavsett vilka väderförhållanden som råder. De har utvecklat innovativ cleantechutrustning och är nu världsledande inom att konvertera lågtempererad värme till el. Genom att utnyttja temperaturskillnader mellan varmt och kallt vatten eller gas, kan Climeon Heat Power-systemet konvertera lågtempererad överskottsvärme eller geometrisk värme till lönsam, ren el. Företaget grundades 2010 av Joachim Karthäuser och Thomas Öström, och har idag över 70 anställda. Northvolt Har en vision om att skapa världens grönaste batteri, med minimalt koldioxidavtryck och de högsta ambitionerna för återvinning. Detta för att möjliggöra den europeiska övergången till förnybar energi. Med sina innovationer vill de besegra klimatförändringen utan att kompromissa med viktiga ekosystem, överanvända naturresurser eller förorena vatten och mark. North - volt bygger nästa generations litiumjonbatterier utifrån ett helt nytt koncept, med fokus på vertikal integration. Deras första, storskaliga batterifabrik etableras just nu i Skellefteå och delar av den beräknas vara i drift 2020. Northvolt startades 2016 av Peter Carlsson och Paolo Cerruti och har idag över 200 anställda. HYBRIT Är ett initiativ med målet att skapa fossilfri stål. 2016 gick SSAB, LKAB och Vattenfall ihop för att revolutionera stålmarknaden. HYBRIT siktar mot att ersätta koks, som traditionellt behövs för malmbaserad ståltillverkning, med väte. Resultatet blir världens första fossilfria ståltillverkningsteknik – med minimala koldioxidavtryck. Under 2018 inleddes arbetet med byggandet av en pilotanläggning i Luleå. Målet är att ha en lösning för fossilfritt stål år 2035. Om initiativet lyckas kan det innebära en minskning av Sveriges koldioxidutsläpp med tio procent. Pumped Hydro Storage Kan erbjuda ett miljövänligt alternativ till kemiska batterier och ett billigt sätt att lagra energi på, med stor verkningsgrad. Traditionella pumpkraftverk har länge använts för att lagra energi och är den teknik som är överlägset störst inom energilagring globalt. Däremot går dessa pumpkraftverk i dagsläget bara att utnyttja där det redan finns vattendammar, som endast förekommer på ett fåtal platser i världen. Det nya konceptet går ut på att nyttja höjdskillnader även under jord. Nu kan du lyssna på runstenarna Hur lät det när människor för tusen år sedan läste runinskrifter högt för varandra? I ett avsnitt av podcasten Kpodd hör vi runologen Maja Bäckvall läsa högt från bland annat Rökstenen i Ödeshög, Östergötland. En runsten som med dess inskrift på 760 tecken anses ha den längsta runinskriften i världen. 30 Marknad – Det finns ett jättestort intresse för runor i Sverige. När vi publicerar in - lägg om runinskrifter blir de ofta de mest lästa och mest kommenterade. Att vi nu gjort inspelningar på moderna språk är en tillgänglighetsåtgärd för personer med synskador eller lässvårigheter. Att vi också läser in dem på återskapade fornnordiska språk handlar om ren nyfikenhet på hur de kan ha låtit, säger Marcus Smith, projektkoordinator, Riksantikvarieämbetet. I Riksantikvarieämbetets senaste avsnitt av podcasten K-podd bjuder språkforskaren och runologen Maja Bäckvall på drygt en handfull exempel på hur det hade kunnat låta när människor för länge sedan läste runinskrifter. Maja Bäckvall läser texterna på rekonstruerad fornnordiska, på svenska, danska, och engelska. Det är Riksantikvarieämbetet som genom ett pilotprojekt gjort runmaterialet mer tillgängligt. Samtliga ljudinspelningar där Maja Bäckvall läser runinskrifter finns tillgängliga på Wikimedia Commons under fri licens CCBY.