TIDNINGEN TILLVÄXT 1
MARKNAD Peter Eriksson har infört en rad rutiner
sedan han började arbeta efter Lean-modellen. Ljusning väntar svensk grisnäring FAKTA Grevbäcks gris PLATS: Grevbäcks kyrkby en mil norr om Hjo STORLEK: 330 suggor med egen slaktsvinsuppfödning AREAL: 320 hektar PRODUKTION: 8 000 slaktsvin per år GRÖDOR: Vete, korn, havre, raps med mera ANTAL ANSTÄLLDA: Sex personer inklusive en av ägarna. OMSÄTTNING 2012: 13,8 miljoner kronor Prognosen för grisnäringen 2014, som presenterades före jul, lovade gott. Mer betalt och sjunkande foderpriser är välkomna besked i en hårt pressad svensk grisnäring. Text Carina Gerken Christiansen Lantbruk UNDER 2013 slaktades en stor mängd suggor på den europeiska kontinenten. Detta skedde inför ett nytt EU-direktiv som kräver att dräktiga sinsuggor inte får bindas fast utan ska gå lösa i grupp. Grisproducenter som inte kunde efterfölja kravet valde att dra ner. Två procent av suggpopulationen, FOTO: KRISTINA CLAESSON bilindustrin effektivitet tillkommit sedan de började med modellen. – Långt innan vårbruket börjar funderar vi på var utsädet ska stå. Om vi ska så åkerbönor på en gård ska det utsäde som går åt där vara på plats redan när vi börjar harva. Ett annat tydligt exempel är beslutet att byta ut traktorerna så att gården har tre exakt likadana. – Alla redskap ska passa alla traktorer. Det ska vara lätt att instruera nya och tillfälliga förare. Om man får ett haveri eller en punktering ska man bara kunna skifta traktor och fortsätta. GÅRDEN HAR NU TRE John Deere 7710. – Prioriteten var att de skulle vara likadana, inte av senaste snittet. Vi har fått bättre flöde och färre stillestånd. Dubbelmontage passar, drag passar, allting. En annan detalj är det tiotal whiteVi vet vad vi ska göra för att få det att snurra bättre, men med leanverktyget blir det gjort på bästa sätt. boardtavlor som kommit upp på flera ställen på gården. – Där skriver vi vad som ska göras och vad som är på gång. Vad som är aktuellt dag för dag. ”Patrik har åkt till skogen och flisat och Peter håller på med service.” Så vet alla det. Då behöver inte Camilla ringa femtielva gånger till Patrik att han ska komma och ströa, för han kan inte när han är i skogen. Då ringer hon till mig. Han tycker att lantbrukare ofta får mycket produktrådgivning, men för den som hållit på länge blir det sällan några aha-upplevelser. – VI VET VAD VI ska göra för att få det att snurra bättre, men med Lean-verktygen blir det gjort på bästa sätt. Grisproduktion är som en industri, som en biologisk processindustri, det är samma återkommande moment. Har det här varit positivt för lönsamheten? – Ja, det tror jag absolut. Det kostar ju en del. Det är en avgift för Leancoacherna. Sedan avsätter man ju tid. Men jag tror alldeles säkert att det lönar sig. 260 000 suggor, omvandlades till kött och utbudet steg långt utöver efterfrågan. Många grisproducenter fick det tufft. Men myntet har även en framsida. Med färre suggor kvar på kontinenten föds också färre smågrisar, vilket betyder att grisproducenter borde kunna se fram emot bättre priser 2014. Från ett EU-perspektiv är Sverige en liten aktör i grisnäringen, med endast en procent av marknaden. Danmark har åtta procent och Tyskland 23 procent. Margareta Åberg är verksamhetsledare inom Sveriges grisföretagare. Vilka är den svenska grisnäringens största utmaningar enligt dig? – Fler kullar per år, fräscha moderna stallar och fler överlevande smågrisar efter avvänjning. EU:s självförsörjningsgrad på griskött var 111 procent år 2012. Sverige producerar 64 procent av den svenska konsumtionen. Kan Sverige hävda sig på sikt? – Visst ska vi kunna ha en framtida svensk grisproduktion. Svenska konsumenter vill ha svenskt griskött. Men 70 procent säljs som anonym chark råvara och där är mycket billigt importerat. Vi lever på en EU-marknad och måste anpassa oss till den och följa prissvängningarna. Tillväxt 9