Nollelva 1
MUSIK – MUSIKKRÖNIKAN – KVARSITTNING FÖR ROCKBAND
EN I filmen ”School of Rock” lärde Jack Blacks rollfigur ungarna att spela rock´n´roll. Kanske borde han lärt dem rättstavning också, för det verkar vara en kunskap som många rockband saknar. Det är lätt att skämta om amerikanska rockband som vill hotta upp sina bandnamn genom att använda bokstäverna Å, Ä och Ö. Vi har sett det hos Motörhead, Mötley Crüe och Brütal Legend, men allra mest komiskt blev resultatet hos det engelska speed metal-bandet Trojan som satte dit två prickar över O:et och således kallade sig för Tröjan. Men vi svenskar har också en lång tradition av dålig grammatik, särskilt när det gäller dansband. Inom den genren känns det mer som regel än undantag att slänga in ett Z, X eller W på alla möjliga och omöjliga ställen. Det har vi sett hos exempelvis Zlipz, Contrazt, Jannez, Svänzons och Wizex. Men det finns många, många fler exempel på att musiker borde ha spenderat mer tid i skolbänken och mindre i replokalen. Faktum är att det går att hitta ett rockband för varenda grammatikfel som finns. bob hund skriver bara med gemener. eMiL Jensen och tAKiDA blandar gemener och versaler, och det gör även t.A.T.u som även klämmer in punkter mellan bokstäverna. Panic! At the disco har klämt in ett utropstecken mitt i bandnamnet och det har även Godspeed You! Black Emperor gjort. Fast de sistnämnda verkar ha svårt för att bestämma sig, för från början var bandnamnet Godspeed You Black Emperor! Men värst är !!!, som har ett bandnamn som ingen vet hur man ska uttala. Även frågetecken kan sitta fel, det visar om inte annat ?uestlove. Andra bandnamn med grammatiska fel är Megadeth som stavat ordet death fel, Vio-lence som har slängt in ett helt felplacerat bindestreck, …And you will know us by the trail of dead som har skippat början på meningen och The Kristet utseende som...ja, gör det mesta fel. Och så har vi [Ingenting] som hävdar att de inte har något namn, men borde det inte i så fall vara tomt mellan hakparenteserna? Petter och Ison Glasgow är två rappare med dyslexi, men de kan trots detta stava sina namn rätt. Detsamma borde man kunna kräva av världens rockband. /Tobias Petterson Musikredaktör Jacob Huddén har musiken i blodet Text: Tobias Pettersson Foto: Pressbild Storband, soul och Sinatra är tre exempel på den musikaliska bredd som Norrköpingsartisten Jacob Huddén har på sin repertoar. - Musiken har haft en väldigt stor del i mitt liv och jag har mer eller mindre levt på musik hela livet. Men för att göra det måste man vara flexibel och mångsidig, säger Jacob Huddén som själv är ett praktexempel på de två egenskaperna. Musiken har liksom alltid funnits där i Jacob Huddéns liv. Redan som treåring gick han runt och blåste i munspel och sedan dess har det bara rullat på. Det första egna bandet Sonic Zone bildade han 1985 och i början av 90-talet var han kapellmästare i en uppsättning av ”Trollkarlen från Oz” med musik av Janne Schaffer. Han var med i bandet Pep Talk som kompade artister som Tommy Körberg, Pugh Rogefeldt, Stig Vig och Robert Wells runt om i Sverige, och 1996 stack han till Los Angeles där han gick en musikutbildning och bland annat spelade på legendariska klubben The Roxy på Sunset Strip. När han kom tillbaka lirade han med norrköpingsbandet Inspector Jeff, som på något sätt plötsligt hamnade i Japan och så var han kapellmästare i SVT-programmet ”Booster” där han bland annat kompade Procol Harumsångaren Gary Brooker i låten ”A whiter shade of pale”. Bara för att nämna några saker i Jacobs musikkarriär. Under eget namn har han gett ut skivorna ”Se men inte röra” (2011) och ”A lovely day” (2015). Den första var lite softare och där använde han sig av lokala musiker, men till den andra tuffade han till musiken en smula och samarbetade med amerikanska musiker som bland annat spelat med band som Earth, Wind & Fire, Toto och David Lee Roth. - Nu jobbar jag med nytt material och har tio, femton grunder som är tänkta till en ny skiva, men idag är det svårt att veta hur man ska ge ut musik. Jag får se vad det blir av det. Jag gör även lite produktioner åt andra, till exempel en singer/songwriter som heter Linda Ahlgrimmer. Det finns lite låtar på Spotify att lyssna på, säger Jacob. 50 NOLLELVA Vad lyssnar du själv helst på? - För mig går det lite i perioder. Jag lyssnar ofta väldigt intensivt på en musikstil ett tag, sen tröttnar jag och går vidare. Det är kul när det blir lite variation, jag blir rastlös annars. Det viktigaste är att det finns en känsla i musiken, att feelingen är där och att det är bra gjort. Jacob spelar ofta med olika storband, som Söderköpings storband, Hardes och Sandviken Big Band. För ett tag sen fick han göra ett inhopp med de sistnämnda och framträda som ”Norrköpings Frank Sinatra” tillsammans med Christer Sjögren, Andreas Weise och Kristin Amparo. Han har gjort shower i Mjölby med Kevin Lehnberg och Joyvoice, och i sommar ska han följa med Mjölby storband och Mjölby stadsmusikkår på spelningar i Tyskland. Utöver detta spelar han regelbundet med Lana Brunell och sitt band Mr Spruce. Han har också dragit igång Open Mic-kvällar på Lock, hop and barrel i Söderköping en gång i månaden där han ingår i husbandet. Nästa datum är den 28/4. På Valborg spelar han med Mr Spruce i Norrköping och den 5/7 uppträder han i Strömparken i Norrköping. - Jag ser ljust på framtiden. I Norrköping har många scener försvunnit men i exempelvis Söderköping händer det mycket just nu. Men det går i vågor det där. Musik har en väldigt viktig plats i mångas liv och det händer mycket hela tiden. Idag innehåller till exempel alla mobiltelefoner musik när man köper dem, och den musiken är ju någon som har gjort. Det är väldigt lättillgängligt med musik idag, man kan lyssna gratis på YouTube och Spotify, men jag önskar också att folk går ut och lyssnar på spelningar och stöttar sina lokala artister.