GLAS 1
/ re-flex / De tre författarna till boken Glasark
itektur. Fr v Walter Benjamin, Paul Scherbart och Bruno Taut. ”GLASARKITEKTUR” HUNDRAÅRIGT MANI FEST FÖRESPRÅKADE GLASARKITETURENS SAMHÄLLSREVOLUTION Det är alltid intressant att titta bakåt i tiden för att ta reda på hur människor då såg på sin framtid. Ett lämpligt exempel för den här tidningen är manifestet Glasarkitektur, utgivet 1914 och sammanställt i en bok där författarna, Paul Scheerbarts, Bruno Tauts och Walter Benjamins tre olika bidrag tillsammans utgör en utopisk framtidsvision om vad vi med glas skulle kunna göra, … måhända i just den tid vi lever nu. ”Vi lever för det mesta i slutna rum. De bildar den miljö ur vilken vår kultur växer fram. Vår kultur är till viss del en produkt av vår arkitektur. Om vi vill lyfta upp vår kultur till en högre nivå, så är vi på gott och ont tvungna att omvandla vår arkitektur. Och detta kommer bara att vara möjligt om vi tar bort det slutna från våra rum.” Så lyder inledningen till själva manifesttexten som skrevs av Paul Scheerbart. Han pläderar för glasets kapacitet att fullständigt revolutionera inte bara byggnadskonsten utan hela den mänskliga tillvaron. Om tegelarkitekturen ersätts av glasarkitektur skulle jorden bli: ”… som insvept i en klädnad av briljanter och emalj. Man kan inte ens föreställa sig denna härlighet. (…) Vi skulle ha ett paradis på jorden och inte behöva skåda längtansfullt mot paradiset i himlen.” Mer än hundra år efter Scheerbarts död, 1915, ges Glasarkitektur ut i svensk översättning på bokförlaget Phaeton. SvenOlov 16 GLAS 3.2020 /re-flex / Wallenstein har författat såväl inledningen som det utförliga efterordet. Han beskriver i förordet en vision där författaren inte primärt ser glas som ett material som ska skänka klarhet och transparens, utan en möjlighet till att variera ljuset, att uppnå en färgrik och skiftande klärobskyr, i vilken det sensualistiska motivet är det avgörande: ”Gammal tegelstensarkitektur”, här i ryska St Petersburg. ”Den nya arkitekturen, som steg för steg kommer att genomsyra alla byggnadstypologier, från huset med sin veranda till regeringsbyggnader och offentliga institutioner, men även omforma alla färdmedel, från tåg till sjöfart och luftfart, ska skänka människorna en ständigt skiftande visuell njutning, temperera det moderna nervösa sökande efter det nya och ska få sina invånare att se sina liv inom ramen för en estetisk helhet”, beskriver Wallenstein en av manifestets grundtankar och visar hur detta hänger samman med en lång tradition från romantiken, i vilken det estetiska måste överskrida smaken och sensibiliteten och omgestalta också de kognitiva etisksfär erna, samtidigt som Scheerbart även förbinder detta med en modern ingenjörskonst som ägnar lika stort intresse åt byggnad ernas tekniska detaljer. ”Ny glasarkitektur”, här i franska Boulogne-Billancourt. Glasarkitektur är på så sätt både en handbok i byggande och en manual för en ny metafysisk erfarenhet som ska omvandla människans hela sensorium. SvenOlov